- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
25

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

kunde dem fattas. Genom allt delta blef ban både
aktad och älskad; ingen hvarken ville eller vågade
göra något mot hans vilja.

Den 23 April, eller på det hjeltemodiga helgonet
St. Görans dag, mönstrade han hela sin krigshär vid
Romfertuna kyrka, indelte den i rotar, saml sedan uti
tvenne stora afdelningar med Lars Olsson och Lars
Eriksson till fältöfverslar för hvardera. Han utfärdade
derpå en ordentlig krigsförklaring mot konung Kristian,
och tågade den 29 April ued till Balundsås straxt öster
om Westerås, ämnande nästa dagen angripa staden.
Men danskarna, stolta öfver segern vid Köping, sade
med spotskhet: att om det också i tre dagar regnade
Balkarlarj skulle de ändock nedhugga dem alla. Med
slika ord stormade de straxt ur staden för att jaga
tillbaka de antågande svenskarna. Gustaf var ej mer än
på halfva Balundsskogen, då han fick höra, att striden
sålunda redan var börjad. Hastigt skyndade han till
de främsta och på alla sidor hveno danskarnas skott,
och fällde hans följeslagare; fåfängt bådo honom hans
män, att för sin person fly faran; ban kunde ej
återhållas. Segern var också redan vid Gustafs ankomst
nästan vunnen. Då danska ryttarne redo fram mot
Dalkarlarna, hade Lars Olsson låtit dessa hålla fram
för sig de nyss uppfunna ljuranglarna. Förgäfves
bemödade sig ryttarna att genombryta deri täta och fasta
skog af hvassa pikar, som sålunda sträcktes emot dem.
Hästarne nedstörtade, genomstungna af de långa och
lasta spjuten, och öfver dem ryttarna sjelfva, fastän
klädde i harnesk, dock genomborrade af de nyhvässta
dalpilarna: så föllo fyrahundrade. De öfrige kastade sig
med förskräckelse om på sitt eget fotfolk, som blef
nedtrampadt och förvirradt. Slaget var förloradt.
Danskarne flydde åt staden. Lars Olsson och Lars
Eriksson förföljde dem längs genom densamma. Danskarna
ville väl göra motstånd, och besättningen på slottet
kastade eld uti de närmaste trähusen. Men Lars
Ols-Fryxells Ber. III. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free