- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
65

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

adelsmannen. Sådan var den herre, åt hvilken
Gottlands eröfrande anförtroddes.

I början rättfärdigade ban konungens val.
Landet intogs, Wisby med slottet Wisborg belägrades; alla
Norrbys utfall tillbakadrefvos. Staden skulle stormas,
men det förråd af krut och kulor, som dertill
behöfdes, var af Norrbys jagler på sjön uppfångadt. Nytt
förråd kom från Lybeck. Då nekade tyska
legoknektarne att storma, innau de utbekommit sin innestående sold
för två månader. Om fjorton dagar kom solden. Då
nekade knektarne att storma, för än de blifvit betaide äfven
för dessa två veckor. Så drog belägringen på tiden allt
mer och mer. Emedlertid kom en hanseatisk flotta
och angrep Wisby äfven från sjösidan. Norrby insåg
nu klart, att han ej längre kunde motstå. Han sände
derföre hemligt bud till Fredrik, erböd sig, att
öfvergifva den hjelplöse Kristian Tyrann, och åt Fredrik
upplåta Gottland och slottet, derest Norrby finge hos
denne bibehålla samma värdighet och förläningar.
Fredrik jakade straxt, och Norrby uppvisade brefven
härom för L\bska amiralen utanför Wisby. Då
Lvbeck-rarna sågo, att det härmed var slut på sjöröfveriet,
drogo de straxt bort. De ville ej mer. Alla löften
mot Gustaf glömdes. De sågo Gottland häldre uti den
svage Fredriks än den kraftfulle Gustafs händer,

Danska hjelpen fördröjdes, och Norrby fruktade
svenska hären: ban slöt derföre stillestånd och började
underhandla med van Melen, sökande locka denne på
sin sida. Han påminte honom deras fordna
kamratskap; de borde ej nu onödigt spilla hvarandras blod.
Han meddelade honom sina planer på Sverge; vaa
Helen skulle då göra mycket högre lycka. Han
uppblåste van Melens afund mot Gustaf, häri troget biträdd
af fru Margareta, som just nu koin till lägret. Berendt
blef snart förledd. Han växlade vänliga besök med
Norrby, gästade hos honom på slottet, förlängde
stilleståndet och försummade sin konungs sak alldeles.
Svenskarna började misstänka sin anförares trohet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free