Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
hvilken han oforsedt kom antågande mot Holstein.
Dertill anlände några hans örlogsskepp till sundet och
undsatte Köpenhamn, som ännu var i händerna på
hans anhängare. Till råga på olyckan förspordes
missnöje och knot öfver hela landet; ja, längtan efter den
fördrifne konungens återkomst. Allmogen,
borgerskapet, ja sjelfva den lägre adeln, blefvo nemligen hårdt
förtryckta af de högsta herrarna och slägterna, hvilka
vid Fredriks kröning återfått sina fordna rättigheter.
Men denna stora fara uppkom och försvann lika hastigt.
Då Kristian skulle gå öfver gränsen in i Holstein,
vägrade knektarna att göra det, förr än de fått ut sin
sold. Kristian hade tänkt löna dem genom
plundringar uti det eröfrade landet; han hade inga penningar.
Stora löften slösade han väl, men knektarna ropade
blott på penningar. Kristian måste gömma sig undan
för dem, och nästa natt rymde han bort i förtviflan.
Hela den stora hären upplöste och skingrade sig. Vid
denna olycka förlorade Kristians anhängare inom riket
allt hopp, och Fredrik såg sig åtminstone för det
närvarande tryggad.
Denna stora fara hade likväl betagit honom modet
att utsätta sig för Gustafs fiendskap. Han skref och
begärde underhandla om andra ämnen; icke ett ord
nämndes om unionen.
Vid denna tiden voro flera, som rådde Gustaf att
begagna sig af Danmarks förlägenhet och införlifva med
»Sverge, antingen Norrge eller Skåne, Halland och
Blekingen. Datta sednare tillstyrkte i synnerhet Brasken
ined många skäl och mycket fosterlandskärlek; kanhända
också att han ville se konungen sysselsatt med krig och
derigenom hindrad från de inre förbättringar, hvartill
Gustaf röjde så mycken lust. I början gjorde också
denne ett försök med Norrge, men afstod snart. Ett
lyckligt rike tycktes honom bättre än ett stort; och att
rädda Sverge från de påfviskas förtryck och villfarelser
syntes ensamt kräfva hela hans omsorg.
Danskarna kunde dock ej så lätt glömma unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
