Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
privilegier af kristna kejsare, konungar och furstar.
Gods och gårdar åter voro skänkta till kyrkor och
kloster af fromma själar. Dessa gåfvor hade sedan
af konungar och furstar blifvit bekräftade, på det de
skulle eviga och oryggliga vara. ■— Men, invände
Gustaf, äga icke furstar och konungar rättighet, att
återkalla sådana privilegier, då de ej äga någon
grund i Skriften, ulan äro framlockade genom
munkarnas predikningar om skärselden och mera dylikt,
som af den Heliga Skrift aldrig kan bevisas? Härtill
kunde Peder Gallé intet svara. Då vände sig Gustaf
till erkebiskopen, bedjande bonom svara; men äfven
ban teg. Då steg. domprosten, Göran Turesson Roos,
upp och började häftigt försvara presternas privilegier,
hotande med en evig fördömelse den, som skulle våga
angripa dem. Domprosten var så ifrig, att hans tal
deraf blef oredigt. I stället för Decrelales, hvilka
ban tidl och ofta åberopade, sade ban idkeligen
Driki-lales. Härvid smålog konungen och sade: Ja, i
dricken nog och talens vid, men riket får betala det.
Sedan han sagtmodeliga afhört domprostens tal till slut,
svarade ban: att, om domprosten kunde detta allt med
Guds ord styrka, så skulle konungen väl gifva sig
tillfreds. För öfrigt var det ej hans mening att un~
danrycka ett godt och nödtorftigt bröd för dem, som
fliteligcn arbeta till Guds ära och församlingarnas
välfärd; men sådana lättingar, som ej kunna annat än
i kyrkor och kloster sjunga och vråla latinska messor,
dem de ej förslå, slika borde utmönstras och inlet
underhåll mer åtnjuta. Göran domprost kunde ej
framdraga ett enda Skriftens språk till bevis för sina
privilegier; ej heller någon af de andra. Då sade
konungen: När i icke med Skriftens ord kunnen bevisa
edra privilegier, så är det klart, att den verldsliga
öfverheten äger derom förordna. Derpå gick ban
ned från domkapitlet, och red straxt med sina männer
lill Stockholm igen.
Konung Gustaf såg alltför väl, att ban ej hade nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
