Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
derna och Lybska hären, hvilka anfördes af Johan af
Hoja samt Marcus Mejer, drefvos ända ned till
Helsingborg. Grefven af Hoja flydde öfver till Danmark.
Marcus Mejer blef efter en kort, men hård strid
tillfångatagen; likaså största delen af hans folk; hvarefter
Kristian den tredje hyllades öfver bela Skåne. Så
hjelpte Gustaf till lands.
o
Ej mindre till sjös. Ar 1535 den 30 April
utgingo frän Stockholm elfva stora, välrustade örlogsskepp;
Stora Kravclcn hette det förnämsta, utmärkt genom sin
storhet, styrka och snabbhet, likasom genom sin
kölherre, den modige herr Erik Flemming, amiral för
hela svenska sjömagten. Utanför Karls-öar vid Gottland
förenade han sig med elfva danska och tio preussiska
skepp. De trenne amiralerna, Erik Flemming
svenskarnas, Peder Skräm danskarnas och Henrik Schonebeck
preussarnas, lofvade att lefva och dö med hvarandra,
.saml ärligt dela, hvad de kunde vinna. Derpå
seglade de söderut; sökande den lybska flottan. De funno
den vid Bornholm. Striden började häftigt; men snart
uppkom en stark storm, Då begynte lybeckrarna fly
undan till Öresund. De andra följde, och främst
stora Kravelen. Han satte i synnerhet efter fiendernas
amiralskepp, Michael eller Michel benämndt, hvilket,
säger den gamla krönikan, svängde för stora Kravelen,
liksom en räf för två hundar. Stora Kravelen sökte
ifrigt att komma ombord med Michel, men just i
detsamma blef focktåget på stora Kravelen afskjutet.
Sålunda kom Michel undan ett stycke. Men snart fingo
svenskarna upp sin fock igen; och då nu stora
Kravelen satte upp alla sina segel i den stickande
stormen, så upphann han snart Michel återigen: denna
gången skiljdes de ej förr än Michel förlorat sin
stormast och var så genomskjuten, alt alla trodde, att han
skulle sjunka. Hela den förenade flottan hade
emedlertid blifvit långt efter; blott etl enda skepp hade
hunnit fram, det var svenskt och kallades Kampermannen.
Denne och stora Kravelen öfvergåfvo Michel, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
