Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
artade exempel kunde anföras, men torde vara öfver- <
flÖdiga. Vi tillägga blott en jemnforelse i annan väg.
Att betrygga det konungsliga envälde, som på
Karl den elftes tid ansågs vara för Svcrge det enda
saliggörande, skulle år 1G87 alla rikets ämbetsmän
aflägga en skriftlig så kallad arfbyllningsed, hvaruti de
lofvade, att nämnde regeringssätt med lif och blod
försvara. *) Nu, trettiotvå år derefter, ansågs samma
envälde som ett riksförderf och den nya friheten
som ett oeftergifligt villkor för Sverges lycka. Man
beslöt derföre också nu, att hvarje rikets ämbetsman
skulle med liflig ed utfästa sig, att hvarken sjelf eller 1
genom andra hemligen eller uppenbarligen söka
återinföra det oinskränkta enväldet, utan att tvärtom
detsamma afvärja och motstå. Denna gång förflöto
femtiotvå år, innan ändrade tänkesätt fordrade en
ånyo ändrad edsförbindelse.
« -
Några riksdagsmän, i synnerhet bland presterna,
ogillade den regeringsformens punkt, som förband
konungen att följa den mening, flertalet bland
råds-herrarna uttalat; han borde, sade man, ega frihet
att följa de bästas, icke vara tvungen alt fötja de
flestas råd. Slutligen antog likväl ståndet äfven
besagde punkt. Dessutom hördes en och annan
person klandrande påstå, att enligt detta
regeringssätt hade Sverges konung blifvit i anseende och
magt nedsatt till likhet med en president, eller en
venetiansk doge, och man förutspådde sjelfsvåld och
blifvande oroligheter. Till en sådan tviflare sade
Per Ribbing: nu hafva vi satt en dam mot enväldet;
nästa riksdag skola vi sätta en dylik mot sjelfsvåldet.
Gamle lagman Gyllencreutz var fast öfvertvgad om
det nya regeringssättets fördelar, och att den
återvunna friheten skulle lyckliggöra hans fädernesland.
1) 16. 2:a uppl. s. 210.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
