Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sida befarade tvärtom, att de hittills oeniga fienderna
skulle vid ett sådant tillfälle måhända försonas med
hvarandra och med Ryssland, och derpå gemensamt
utplundra det magtlösa ofier, de hade mellan sina händer.
Regeringen beslöt således att söka enskild fred med
någon bland de två mägtigaste fienderna, Peter eller Georg.
Men med hvilkendera? detta blef andra frågan.
För fred med konungen i England och med hans
snart blifvande bundsförvandt konungen i Preussen
talade flere skäl; t. ex. att Georg genom det nyss
afslutade quadruppel-förbundet utöfvade stort
inflytande på europeiska angelägenheternas gång; — att
de länder, som skulle åt honom och Preussen afstås,
Bremen, Verden och delar af Pommern, vanligtvis
invecklade Sverge i alla medeleuropeiska krig och
voro dyra och svåra att bibehålla, och således mer
smickrande för Sverges stolthet än bidragande till
Sverges väl. Mycken uppmärksamhet förtjenade ock
Englands flotta. Den kunde såsom fiende hindra
gemenskapen med Sverges öfversjöländer, stänga dess
hamnar, tillintetgöra dess handel och förorsaka en
fullkomlig brist på salt och andra nödvändighetsvaror.
Som bundsförvandt deremot kunde den skydda
Sverges kuster mot ryssar och danskar, hindra seglatsen
mellan Sverges fiender, samt understödja svenska
landstigningar hos så den ene som den andre. Man
hoppades ock, att fred med konung Georg skulle
medföra försoning med flere bland de andra
fienderna och tillika ett gemensamt förbund mot det
gemensamt fruktade Rvssland.
«
Till dessa skäl för fred med konung Georg
kommo de skäl, som talade mot fred med Peter.
En sådan kunde troligtvis icke vinnas på annat sätt
än genom att afstå, jemnte delar af Karelen, hela
Ingerman-, Est- och Liffland, det sednare visserligen
blott på 40 år, h vil ket dock i verkligheten var
nästan det samma som för alltid. Jemnförda med
Bremen och Verden, ansågos dessa landskap vara af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
