Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På en gång varskodd och uppretad genom det
sätt, hvarpå han under förra året blifvit bedragen,
lät dock tsaren nu mera ej genom samma
konstgrepp narra sig. Af den lamhet, hvarmed
svenska regeringen dref fredsverket, anade han afsigten
och handlade derefter. Jag skall, sade han, om
Sverge icke inom tvä månader mollager mina
villkor. skicka till Stockholm 40,000 beväpnade
underhandlare, hvilka snart skola utverka fred; — och
vid ett annat tillfälle: två gånger bjöd jag min
broder Karl förlikning, första gången af nödtvång,
andra gången af ädelmod (?); tredje nu stundande
freden blir också ett verk af nödtvång, men af
ett, som gäller svenskarna. Derpå lät han rusta
i ordning en stor galérflotta, för att genom
härjningar på Sverges kuster tvinga Ulrika Eleonora
till fred.
Tsaren önskade verkeligen slut på kriget och
gjorde för sådant ändamål också ett djerft försök.
Till honom hade med något budskap från Ulrika
Eleonora ankommit generalmajoren Coyet. Denne
öfvertalade han att vid hemresan taga med sig rysska
kanslirådet Ostermann, hvilken skulle i Stockholm
genomdrifva tsarens fredsplaner. Resan företogs utan
dertill erhållet bifall af svenska regeringen. DerfÖre
och på anstiftan af engelska sändebudet blef Coyet
för sin sjelfrådighet straflad, och Ostermann förd till
en utanför Stockholm liggande egendom, Hufvusta,
hvarest han icke fick samtala eller underhandla med
andra personer än Karl Gyllenborg och Höpken.
De villkor, han föreslog, voro: att Sverge skulle
af-träda Kexholm, Wiborg, Ingermanland och Estland;
derjemnte ock Liffland, antingen mot en
penninge-summa eller ock på 40 år. hvarjemnte tsaren skulle
hjelpa Sverge till ersättning på de andra fiendernas
bekostnad. Det var således ungefär samma vilikor,
som de, hvilka innehöllos i andra görtziska förslaget
år 1718. Svenskarna funno dem alltför hårda, alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
