- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 30. Ulrika Eleonoras regering /
80

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ofvanbeskrifna plundringståg voro visserligen

mycket ohyggliga och försvarets lamhet tadelvärd,
ingendera dock i så hög grad, som de föregående
härjningarna i LifTland och Estland 1701 —1704 samt
i Finnland 1713 —1716. Men sistnämnde olyckor
drabbade för det mesta blott underkufvade. af annan
stam varande folk, letter, ester och finnar; de nu
beskrifna deremot svenskarna sjelfva.
Ostanhafs-ländernas lidanden fick man höra af andra omtalas;
de i Sverge med egna ögon se, med egen skada
erfara. Ej underligt alltså, att dessa sednare gjorde
djupare och varaktigare intryck. Redan häri torde
ligga en orsak till den större vigt och större ovilja
man fästat vid olyckorna 1719. Det sätt, hvarpå
de små svenska troppafdelningarna nämnde år drogo
sig tillbaka för landstigande öfverlägsna ryssar, är
likväl mindre motbjudande än det sätt, hvarpå
Ly-becker åren 1712 och 1713 i spetsen för en samlad
här beständigt drog sig tillbaka och lät finska
kustlandet härjas af just samme fiende.

Med besinnande af det utmattade Sverges
oförmåga till kraftigt motstånd, skall man likaledes finna
lamheten i kustförsvaret 1719 mindre upprörande
än den likgilltighet, Karl den tolfte ådagalade, när
han, sysselsättande sig med polska tronombytet,
lät svenska landskapen Liffland och Estland åren
1702—1704 på än rysligare sätt ödeläggas, och detta
medan Sverge ännu stod på höjden af sin magt och
Karl sjelf i spetsen för en stor och välrustad här.

Man har gissat, trott, sagt, att Ulrika Eleonora
och Fredrik med flit läto ryssarna anställa
ofvanbeskrifna härjningar; på det svenskarna, drifna af
ångest och förtviflan, skulle till konung utvälja nämnde
arfprins för att i honom, mannen, krigaren, lå en
kraftigare försvarare. Beskyllningen är blodig; dock
obevisad, osannolik, till och med orimlig. Som gene-

1J Se 24. 146—163. 25. 127—133.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/30/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free