Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vådligare än det med Georg. Betalningsvillkoren för
den sednares understöd voro visserligen dryga. Men
hade de kunnat biifva mindre? Hade Sverge af de
bortlemnade landskapen någon mot krigen och
kostnaderna svarande nytta? Hade Sverge år 1719
någon rimlig förhoppning om att kunna desamma
återtaga? — Jo! med tsarens tillhjelp, säger man. Men
är det troligt, att, sedan Sverge formligen afträdt sina
östanhafsländer, den sluge och egennyttige Peter
skulle hafva inlåtit sig i ett krig mot Tyskland,
England och Frankrike endast för att åt Sverge
skafla Stettin, Bremen och någon mot
östanhafslän-derna svarande ersättning? *) Månne ej den plan,
som i slutet af 1719 föresväfvade sinnena, näml. att
bilda ett stort mot tsaren rigtact förbund mellan de
flesta öfver hans magt afundsjuka staterna Sverge,
Preussen, Polen, Österrike och England — denna
plan, ehuru också tämligen äfventyrlig, månne den
ej var rimligare, än den att med Peters hjelp tag*
ersättning i Norrge och norra Tyskland? Också hafva
ständerna vid riksdagen 1720 högtidligen gillat de
af-slutade’ frederna och förbunden, samt förklarat dera
vara till rikets nytta och ständernas goda nöje.
Dessutom, hvarföre anklaga blott frihetstiden
såsom orsak till dessa förluster? Stettin hade ju sedaa
1714, Bremen sedan 1712 varit i fiende-hand. När
dessa besittningar år 1719 formligen afträddes, gjorde
man också då ingenting annat än att öppet erkänna
tillvaron af ett förhållande, som redan fem till sju
år förut hade under och genom Karl den tolfte
blif-vit en verklighet. 2)
1) Jfr. 39. 108.
2) Se 34. 157.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
