Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke höra taias om några betänkligheter; och en och
annan inom sjelfva regeringen inbillade sig, att man
icke behöfvde afstå mer än Kexholms län samt
länderna kring inre delen af Finska viken.
Men när ifrågavarande förbund skulle i
verkligheten afslutas, yppade sig svårigheter, till och med
oofverstigliga hinder. Konung August, uppbragt
öf-ver det sätt. hvarpå tsaren misshandlat både honom
och Polen, längtade väl efter hämnd; men berodde
al sina undersåtare. Genom penningeutdelningar åt
flere mägtiga polackar sökte fördenskull England och
Frankrike att på riksdagen understödja dylika hans
afsigter. Peter mutade dock än flere, än mägtigare.
Följden blef, att polackarria förklarade sig icke vilja
deltaga i nämnde förbund. Preussen fordrade som
villkor, som belöning antingen Polens rättighet till
Kurland eller Sverges till Förpomiuern och Rügen.
Österrike hade sina skäl att mer gynna tsaren än
konung Georg. Danmarks nya ovilja mot Ryssland
uppvägdes af dess gamla mot Sverge. Frankrike
af-lägset och genom sista kriget utmattadt, kunde ej
lemna något kraftigt biträde, och England drog i
betänkande att ensamt uppträda mot Ryssland; ja
ensamt, ty Sverge var ännu alltför vanmägtigt att kunna
på verksammare sätt företaget understödja. För att
ytterligare splittra de tillämnade bundsförvandternas
sinnen och förlama deras ifver, lät Peter våren 1720
utsprida allahanda rykten om sin beredvillighet till
uppoffringar och fred; t. ex. att han skulle återlemna
LilTland och Estland, ena gången åt Sverge, andra
gången åt Karl Fredrik, i fall deime blefve konung i
Sverge; rykten, hvilka påtagligen åsyftade att
der-jemnte sprida oenighet också mellan svenskarna sjelfva.
Längre fram på sommaren och sedan några större
förbundsrustningar ej kunde för det året medhinnas,
ändrade han språk och ville ej mt-r vidkännas dylika
löften; och en bland hans ministrar förklarade öppet,
det blott enfaldiga menniskor kunnat sätta tro till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
