- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 31. Fredriks regering. H. 1. Tiden från 1720 till 1734 /
24

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligen skulle, som han ock sade, häldre underkasta
stg flere års ytterligare krig, än desamma återlemna1).
Att med våld taga dem och deras många nu af
Ryssland innehafda fästningar tillbaka var för det
utmattade Sverge en omöjlighet, häldst vid det skick,
hvari de Öfriga europeiska staterna sig då för tiden
befunno.

Dessa förhållanden, denna de stora eftergifternas
oundviklighet hafva sednare tider sällan känt, eller
erkänt, utan ropat på förräderi; en förklaring, som
hänger tillsammans med bemödandet att så mycket
möjligt skylla Sverges nu lidna förluster på
frihetstiden, och att undandölja den ojemnförligt
öfvervä-gande andel deri, som faller envåldstiden till last.

Några hafva på sådant sätt anklagat Fredrik och
Ulrika Eleonora, såsom de der till vinnande af
enskild fördel uppoffrat det allmännas. Man har
nämligen påstått, att de beviljade större eftergifter än
för tillfället behöfdes, och detta blott för att muta
tsaren, så att denne icke skulle understödja Karl
Fredriks anspråk på Sverges tron. Sannt är, att
farhåga för dessa anspråk och detta understöd
påskyndade Fredriks bifall till de hårda villkoren; men
att sådana beräkningar hufvudsakligen bestämde hans
åtgerder, denna förebråelse, ehuru ofta också då
förtiden uttalad, saknar bevis. I sjelfva verket var
Fredrik just den, som längst och ifrigast talade inot
nämnde eftergifter.

Andra kasta skulden på fredsombudet
Lillien-stedt. Tsaren skall hafva sagt: om man gifvit mig
fullmagi alt ensam uppgöra fredsvillkoren, hade dessa
blifvil Jör Sverge fördelaktigare, än de nu antagna.
En annan berättelse förmäler, att tsaren lemnat
Ostermann 100,000 dukater tiil mutor åt svenska
fredsombuden; men att mer än 10,000 icke behöft
användas. Den första af dessa uppgifter har må-

1) 9S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/31/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free