- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 31. Fredriks regering. H. 1. Tiden från 1720 till 1734 /
114

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

yppade hela förhållandet, så väl den föregående
underhandlingen som det till Finnland nu aflardade
budskapet, och frågade, om ej Bassewitz kunde från
riket utestängas. Rådsherrarna blefvo missnöjda
både med den bakom deras rygg förda
underhandlingen, och med det på en gång sjelfrådiga och
sjelf-motsägande sätt, hvarpå Fredrik den samma
af-bröt. Troligt är ock, att de icke ogerna sågo
hol-steinska sändebudets ankomst, såsom ännu ett band
på hofpartiet. De förklarade ock, att emedan
konungen sjelf gifvit anledning tiil holsteinska
beskickningen, kunde denna omöjligen tillbakavisas, och
Bassewitz anlände till Stockholm ungefär vid samma tid,
som riksdagen 1723 öppnades.

Omtalad är den oenighet, som under hela detta
riksmöte rådde mellan hofvet å ena samt rådet och
ständerna å andra sidan; mest till följe af konungens
sträfvande efter ökad magt. Oviljan mot Fredrik
alstrade välvilja mot Karl Fredrik, och på denne
sed-nares sida ställde sig icke blott holsteinarna utan ock
frihetsmännen för att genom honom afskrämma
Fre-drik från alla djerfvare försök.

Yid ankomsten till Stockholm anhöll Bassewitz
om företräde hos både konungen och drottningen;
men ingendera ville dertill lemna sitt bifall. Den eljest
medgörlige Fredrik visade sig denna gång mycket
förgrymmad. När Vellingk bad honom ingå förlikning
med hertigen, skall han hafva svarat: häldre vill jag
massakreras *). Under enskildt samtal sökte
rådsherrarna visa både konungen och drottningen, huru
oför-sigtigt och orätt det vore att vägra företräde åt det
sändebud, hvars hitresa man sjelf föranledt; men
för-gäfves. Hela rådet, anfördt af Gustaf Cronhielm,
uppvaktade konungen för att formligen framställa
samma åsigt, men lika fåfängt 2). Saken hänsköts då

1) Österr. min. br d. 20 Jan. 1723.

2) Österr. min. br. d. 10 Mars 1723.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/31/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free