- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 31. Fredriks regering. H. 1. Tiden från 1720 till 1734 /
173

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

missbelåtenheten. Vid nu ifrågavarande partibrytning
arbetade ock Nikodemus Tessin för Cederhielms
beskickning till Petersburg, och Karl Gustaf Tessin för
wienska förbundet. Också andra tvisteämnen
fÖre-kommo; ehuru vi ej hinna uppräkna dem. Måttet af
ömsesidig ovilja var bräddfullt. Droppen, som
ändt-ligen flödade öfver, utgjordes af följande händelse.

I sammanhang med de öfrige klagomålen, blef
af Fredrik i sittande råd framställd den frågan,
hvar-före dri/husel på Karlberg var i sä dåligt skick?
Tessin svarade: det är trädgårdsmästarens fel.
Fredrik genmälte: men ni är öfverste-marskalk, och har
der före mag t att af sätta mannen ’). Tessin invände,
all enligt hofarticklarna kunde sådant icke ske utan laga
ransakning och dom. Leende svarade då konungen
med det kända ordspråket: Tu l’a voulu, Georges
Dandin!2) Sedermera påstod sig Fredrik hafva med
dessa ord åsyftat sig sjelf, och sin medgörlighet att
godkänna nämnde articklar 3). Men Tessin, som dessa
sednare uppsatt, tog uttrycket åt sig och svarade:
eders majestät bör icke säga sä, utan hälla mig
som ett riksråd ifrån sådana ord förskonad. Fredrik
blef misslynt; men rådsherrarna bådo honom ursäkta
det öfverilade svaret, hvilket Fredrik också lofvade
göra; men fordrade, att hela ordvexlingen skulle i
protokollet intagas. När Fredrik derpå steg upp för att
lemna rådkammaren, visade honom Tessin icke tillbörlig
uppmärksamhet, och ville ej heller bedja om tillgift.
Kort derefter insåg han dock det origtiga i sitt
uppförande och anhöll om förlåtelse, dei ,id understödd,
först af några enskilda rådsherrar, Arvid Horn och
Karl Gyllenborg, sedermera ock af hela rådet 4),
an-fördt af Horn, och som det tyckes två serskilda

1) Danska min. br. d. 26 Jan. 1725.

2) Du bar sjelf så velat, min vän!

3) Österr. min. br. d. 51 Jan. 1726.

4) Franska min. br. d. 15 Mars 1726.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/31/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free