Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men också Arvid Horn genast vara färdig att visa
dem tillbaka. I sittande råd omtalade denne sin
kunskap om dylika förslag; men uttalade ock sin
öf-vertygelse om den obotliga skada, hvarje dylikt
försök skulle tillfoga hans kongl. majestät. Fredrik med
understöd af Taube och Cederhielm försäkrade, att
hvarken han eller hans far hyst sådana tankar,
tilläggande, att han för sin del icke ens ville höra ordet
tronföljare nämnas 1).
När kort derefter kejsarinnan Katarina dog, var
Karl Fredrik ej mer någon så farlig medtäilare, att
man för hans skuld behöfde lägga band på sina
önskningar. Nu började ock hessiska planer åter komma
i rörelse2). Horn var väl obeveklig; men De la
Gardie, Silfverhielm och Taube vunnos 3), och prins
Georg reste under något svepskäl till Stockholm;
denna gång, likväl icke i afsigt att arbeta för sig
sjelf, utan för en yngre slägtinge, en konung Fredriks
brorson och prins Wilhelms son, född 1720 och
uppkallad efter sin farbror, den svenske konungen.
Enligt sägen skall denne prins, (han öfvergick sedermera
till katolska läran) hafva \1sat stora och tidigt
mognade förståndsgåfvor; så att han t. ex. redan vid nio
års ålder kunde föra ett regemente samt ådrog sig
engelska konnngens uppmärksamhet till den grad,
att denne skämtvis kallade honom sin blifvande
måg. Hessiska partiets plan, sådan den
vanligtvis beskrifves, var att nämnde prins skulle
uppfostras antingen i Sverge eller på ett sätt, som
gjorde honom passande att blifva konung i Sverge,
och att han sedermera skulle förmälas med en engelsk
prinsessa och genom engelskt understöd erhålla
tronföljden efter sin farbror. Arbetet i denna rigtning
tycks hafva börjat omkring 1727 eller något sednare
1) Rådsprot. Juli 1726.
2) Uppsal, bibi. Svenska bandi. 6. Nolckens berättelse.
3) S. st. sanjt Franska min. br. d. 3 Mars 1728.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
