- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 31. Fredriks regering. H. 1. Tiden från 1720 till 1734 /
217

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konungaparet, åtminstone drottningen, ville göra allt
för Stanislai återupprättelse; men icke så Fleury,
Frankrikes dåvarande främste minister. Likasom Horn
efter Karl den tolftes, så ville ock Fleury efter Ludvig
den fjortondes långvariga krig upprätthålla freden,
samt genom sparsamhet upphjelpa landet och betala
dess skulder. Han ville således undvika de dryga
kostnader, en til! Polen skickad fransk här skulle
förorsaka, de vådor, för hvilka den och Frankrike
skulle utsättas under en strid mot Österrike,
Ryssland och Saxen, måhända ock mot England. Af
undseende för hofvet, för Stanislai måg och
dotter, vågade han icke öppet visa sådana tänkesätt;
men lyckades dock att medelst allahanda svepskäl
afböja hvarje betydlig truppsändning till Polen. Hvad
han likväl icke mägtade hindra, var ett krig mot
Österrike. Til! dettas förande ansträngde han
Frankrikes krafter, med afsigt att skaffa samma siat
någon betydlig landvinning, såsom äfven fallet blef
medelst eröfrandet af Lothringen. Men för det
polska kriget, för Stanislai krona, för det franska
konungahusets enskilda planer ville Fleury icke
underkasta sitt fädernesland några betydliga uppoffringar.
Deremot sökte han locka Sverge att kasta sig i
nämnde vådliga företag. Reräkningen var, att,
Sta-nislaus måtte nu blifva konung eller ej, så skulle
dock Sverges angrepp sysselsätta en de! af de
österrikiska och saxiska troppar, hvilka eljest kunnat
vändas mot Frankrike.

Men Horn var honom för klok. Redan är
be-rättadt, huru den svenske statsmannen tidigt anade
möjligheten af en sådan Fleurys plan. Misstanken,
genom Frankrikes försäkringar till någon tid insöfd,
blef genom sednare tilldragelser väckt till nytt lif.
Dertill bidrogo andra samtidiga uppträden. När man
t. ex. frågade Casteja, hvar den polska hufvudhär
förefanns, med hvilken de utskickade svenska
hjelp-tropparna borde förena sig, kunde intet annat svar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/31/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free