Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dens ögon och afgjorde saken. Fåfängt blef numera
alit sträfvande af både Casteja och gyllenborgska
partiet. Ständerna undandrogo sig hvarje
inblandning i polska angelägenheterna; samt afiade både
hos konungen och hos Arvid Horn sina tacksägelser
för de omsorger och åtgerder, genom hvilka freden
blifvit bibehållen. På sådant sätt slutades vid
riksdagen i Stockholm striden om polsk-svenska förbundet.
I rådet och i Polen fortfor den likväl ännu till
någon tid; ty hvarken Stanislaus sjelf eller hans
anhängare ville uppgifva sina länge närda förhoppningar.
Omgifven af polska vänner och svenska officerare
stannade den förre i ivönigsberg, och sökte derifrån
uppmuntra sina landsmän och vinna främmande
magiers bistånd. Af dessa anledningar fortsattes inom
Polen det inbördes kriget och inom svenska rådet de
häftiga slitningarna; ty ännu i denna stund funnos några
herrar, som lyssnade till Castejas anbud och förslager.
Men frampå året 1735 fick regeringen veta, huru
Frankrike höll på att med Österrike afsiuta en fred,
medelst hvilken det betingade åt sig sjelft
hertigdö-met Lothringen, men åt Stanislaus blott konungatittel,
arfgods och några mindre fördelar. Som Horn
förutsagt, hade Fleury sett mera på Frankrikes än på
Stanislai fördel. Den sistnämnde fick likväl för sin
lifstid besittningsrätt till det åt Frankrike afträdda
landskapet Lothringen.
De svenska krigare, som tagit tjenst under
sistnämnde konung, råkade genom en sådan utgång i
svår belägenhet. De hade fått ryssarnas tillåtelse
att från Danzig resa efter honom till Ivönigsberg;
men kunde numera hvarken af honom eller af
Frankrike bekomma tillräckligt underhäll, utan ådrogo sig
betydliga skulder. Innan dessa blifvit betalda, ville
ej heller preussiska ämbetsmännen låta dem
återvända till hemlandet. De skickade i stället bref, fulla
af klagovisor öfver det sätt, hvarpå de blifvit af
Frankrike bedragna, öfver det elände, hvari de råkat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
