- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 32. Fredriks regering. H. 2. Arvid Bernhard Horn och hans samtida /
78

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ined varm tillgifvenhet och uteslutande tro omfattat
lutherska bekännelsen. De kände sig stä till henne
i ett förhållande af skyldskap, eller åtminstone af
ömsesidig huldskap, om vi så få uttrycka oss. Hon
var i deras ögon på en gång den fostermor, hvilkens
läror räddat dem sjelfve från katolsk villfarelse, och
tillika det fosterbarn, hvilket de sjelfva hade genom
ärofulla segrar räddat från katolskt förtryck. Denna
massa lefde ännu i sin sedan 1600-talet inlärda och
ärfda öfvertvgelse om det stora företräde, som
framför alla andra, tillkom lutherska läran; och tillika om
den stora fördelen för staten, att alla dess
medlemmar hade, som man uttryckte sig, blott en Gud, en
tro och ett hopp. I mängdens ögon skulle således
dippelianismen medlöra, å ena sidan ett gudlöst k
ätteri, och å den andra en statsförderflig oenighet och
villervalla, bvadan ock inom de flesta
samhällsklasser förspordes mot dess utbredande mycken ovilja.
Sannolikt är derjemnte, att många bland de egentliga
fritänkarne, nöjda med att få hafva sin egen inre
öfvertvgelse i fred, icke påyrkat dess öfverfiyttande
på allmänheten, utan velat lör lugnets skull lemna
statsky rkans engång ordnade trospunkter oantastade. Dessa
herrar hafva troligtvis ogillat mindre den nya läran,
än dennas offentliga utspridande, hvarföre de ock för
att hejda följderna, lemnade statskyrkan sitt stöd i
den pågående striden.

Som denna emellertid fortfor att uppreta sinnena
och sprida oenighet undersåtarne emellan, måste
regeringen fatta sitt beslut; näml. att skydda
antingen Dippels läror i förening med religionsfriheten;

— eller ock Luthers i förening med den
stats-kyrkliga enheten. 1 öfverensstämmelse med tidens
allmänna tänkesätt, beslöt sig regeringen för
sistnämnde åtgerd. Dess uppgift blef derföre, att lugna
sinnena, afstyra dippelianismen och så länge möjligt
samman hålla kyrkan. Den ville dock ej genom
offentligt och allmänt utspridda kungörelser fästa den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/32/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free