- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 32. Fredriks regering. H. 2. Arvid Bernhard Horn och hans samtida /
144

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

berömliga förarbetare, låg botanikens fält öfverhöljdt
af en samling enskildheter, för blick och tanke
blandade om hvarandra, utan ordning och utan
sammanhang, och derföre i ett tillstånd af mörker och oreda,
som afskräckte de flesta forskare. Det var ett kaos,
hvars ordnande endast några få personer vågat
försöka, ingen dock med framgång. Slen Linneei ande
sväfvade deröfver, och det vardt först ljus och derpå
ordning. För hans granskande blick skilde sig
föremålen åt, hvart eTter sin art, och bildade stora för
sig bestämda klasser och slägter. — Tillförene hade
växtverldens många 1000 serskilda föremål inga eller
blott villande och föränderliga namn. Linnajus,
naturvetenskapens Adam, uppträdde och gaf åt hvart och
ett bland dem ett eget namn, och som han nämnde
dem, fingo de heta. — Tillförene liknade
örtkunskapens byggnad ett Babel, redan från början lidande af
oenighet och språkförbistring, hvarföre det ock af
många arbetare öfvergafs. Det var under en sådan
ännu fortfarande, till och med växande förvirring,
som Linnaeus trädde till verket. Tvärtemot
förhållandet med det gamla Babel, lyckades han att till
både tanke, språk och sträfvande förena alla sina
medarbetare, och att så fästa dem vid den
gemensamma byggnaden, att denna med förvånande fart
lyfte sig ur gruset. — Tillförene hade menniskorna
en högst ofullständig kunskap om de många
hjelp-medel, hvilka naturen erbjuder till föda, kläder,
läkedom, färgstolter m. m. Med och från Linnaii tid och
till följe af ständigt växande kunskap i dessa ämnen,
har man gjort en mängd upptäkter af både ena och
andra slaget och till oberäkneligt gagn för
menniskorna, hvilka sålunda mer och mer komma till
medvetande af sitt herravälde öfver naturen och till
begagnande af sin medskapade förmåga att råda öfver
djuren på marken, foglarna under himmelen, fiskarna
i hafvet och allehanda örter på jorden och att låta
dem, hvar efter sin art, tjena inenniskan till nytta. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/32/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free