Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fäderneslandet varit så allmänt känd och begagnad,
att den under en tid af 60 till 70 år fanns i de
flesta åtminstone herrskaps-boningar, hafvande
vanligtvis sin plats i husmoderns rum och bredvid
psalmboken och nya testamentet. Ett annat dylikt arbete,
Hus- och Hese-Apoteket, har han enligt Lovisa Ulrikas
önskan likaledes sammanskrifvit på svenska för att
gifva en lättfattlig anvisning till de enklaste och mest
användbara läkemedlen, och hvilken likaledes vann
stort anseende och blef på främmande språk
öfver-satt. Ingen kan beräkna, huru många plågor blifvit
lindrade, huru många lif räddade genom dessa Roséns
läkemedel och läkareböcker. Och du sjelf, min
läsare! kanhända har också du i din barndom sett
dessa böcker i din moders rum; kanhända har du
sett henne med oro i ögat och samma böcker i
handen sitta vid din egen sjukbädd; och kanhända var
det blott med deras tillhjelp, som hennes omsorger
mägtade frälsa ditt eget lif.
Ofvanstående enskilda företeelser, liksom det
hela af Roséns verksamhet röja ett oafbrutet och
kraftfullt bemödande att göra läkarekonstens
välger-ningar åtkomliga för så många som möjligt, genom
att anvisa botemedel så lättköpta, att de kunde af
något hvar hållas i beredskap, — och föreskrifter så
lättfattliga, att de vid enklare sjukdomsfall kunde af
hvarje förståndigare husmoder tillämpas. Atgerden
var då för tiden af så mycket större vigt, som
ytterst få examinerade läkare funnos i landet, men så
mycket flere qvacksalvare. Till dessa sednare var
Rosén i vissa fall en öppen motståndare, dels för de
ofta medföljande bedrägerierna, dels för den ofta
anlitade vidskepelsen, genom hvilken sednare folket
vandes, att taga sin tillflykt till så kallade sympati-kurer
och trollkonster i stället för de medel, som
eftertanke och erfarenhet föreskrifva. Det på oförnuftig
vidskepelse hvilande qvacksalveriet sökte han så
mycket möjligt utrota; den förnuftiga, vetenskapliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
