Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
konungen til) underskrift föredragit, det egde han
]äta i sitt höga namn utgå och sedermera handhafva,
hvarom det ålåg riksens råd att honom påminna. Om
konungen ej är tillstädes, eller om hans underskrift på
något ständernas beslut skulle efter föresagda påminnelse
något längre på tiden ankomma; då skola riksens råd
med sin underskrift i konungens namn låta påbud
derom utfärda, så att intet, af hvad ständerna
beslutat, må lemnas utan verkställighet *). Om konungen
& sin sida skulle bryta mofr den ed och försäkran, som
han vid sin kröning gjort ständerna, eller mot hvad
dessa sedermera pröfvat nödigt fastställa, så
förklarade han nu och i förväg, att äfven ständerna skulle
vara fria från den huld-, och trohets-ed, de honom
svurit.
I alla mål, som fordrade hemlighetens
bibehållande, uppdrogo ständerna en del af sin
beslutanderätt åt det s. k. Hemliga Utskottet, hvars medlemmar
bestodo af adel, prester och borgare. Den så
erhållna magten blef af utskottet utöfvad under
riksdagarna genom då gifna omedelbara befallningar, och
mellan riksdagarna genom s. k. testamenten 2); d. v. s.
antaga och hörsamligen följa, icke blott den
regeringsform, konungen då 1693 författat, utan ock, hvad
konungen härefter finner än vidare nödigt att förordna;
ett löfte, så mycket tyngre, som 1693 års ständer sjelfva
icke fingo se den regeringsform, de sålunda antogo, — och
som Hemliga Utskottet, hvilket skulle föreställa deras
ombud, men var utnämndt af konungen, ej heller fick
sjelft läsa och granska bemälte regeringsform, utan blott
höra sig densamma föreläsas. Se IB. 2 uppl. s. 189.
’) Detta af ständerna föreskrifna stadgande gaf sedermera
anledning till införande af den s. k. namnstämpeln.
9) På misstag hvila de någon gång framställda uppgifterna,
att det var först under hattarnas välde, d. v. s. efter
1758, som tredje klassen blef på riddarhuset rådande;
och som högsta magten lades i Hemliga Utskottets
händer; — och som rådets medlemmar ansågos vara
ständernas fullmägtige; — och som ständerna också mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
