Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
tredje klassen, i händelse af vägran skulle utköra egen
landtmarskalk och hålla egna sammanträden. Det
ringa antalet af andra klassens närvarande medlemmar,
de Voro blott 10 eller 12, utgjorde för tredje klassens
påstående ett kraftigt talande skäl. Högadeln ville
då förstärka andra klassen genom att dit insätta
generaler, landshöfdingar m. fl. samt, några bland det
öfriga ridderskapets äldsta slägter. Men äfven detta
försök strandade mot tredje klassens ihållande nej?
Högadeln vågade icke längre spjerna emot. Den
kände sin svaghet för det närvarande; den mindes sina
nederlag under nyss förflut: a strider; och den insåg
tiHika, huru i fäderneslandets dåvarande svåra
belägenhet sam drägten var ovillkorligen nödvändig, om den
Inre friheten skulle kunna stadgas och de yttre
fienderna afvärjas. Otvifvelaktigt är, att här!ill kom hos
mången högadelns man en oemotståndlig känsla af den
personliga jemnlikhets-rättvisa, som låg i tredje
klassens påstående. Följden blef, att grefvar och friherrar
förbehöllo sig främsta platsen på riddarhuset och några
rum i hvarje så kallad deputation, men biföllo i öfrigt
tredje klassens förslag, dock med det villkor, som straxt
nedanföre skall omtalas. Härmed tillintetgjordes sista
möjligheten att bilda en svensk pärskammare eller ett
den svenska representationens öfverhus. Sverges
gamla högadel, dess egentliga aristokrati, förlorade
nämligen sista qvarlefvan af sin fordna lagliga
öfvervigt, och den afgörande omagten på riddarhuset föll i
händerna på lågadeln. Åtgerden, i personligt
hänseende rättvis, blef för statsförfattningen mycket
olycks-bringande. De två högre klasserna hade ännu 1719 qvar
en skugga af verklig aristokrati; nämligen någon
sjelfständig förmögenhet och en viss inom slägterna
fort-lefvande politisk erfarenhet och bildning. Från dem
sjönk nu afgörande magten på riddarhuset med ens
ned till tredje klassen. Genom Kristinas, Karl den
elftes och Karl den tolftes slösande utnämningar hade
Jikväl denna sednare med hänsyn till antal stigit gån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
