Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
rörelse, hvilken slutade med reduktionen och med
adelns nedsättning. Mot det nu väckta förslaget
spjernade presterna både ifrigt och envist, anförande
bland andra också det vanliga skälet, att andeliga
föremål borde blott af det andeliga ståndet
bedömmas och ledas o. s. v." Tredskan gick så långt, att
åtskilliga domkapitel, oaktadt erhållen tillsägelse, icke
utvalde några medlemmar till deltagande i nämnde
omarbetning; detta tydligen i afsigt att tillintetgöra
hela förslaget. Men då hotade regeringen att sjelf i
domkapitlens ställe utvälja nödigt antal ledamöter,
hvilket hade till följd, att presterskapet ändtligen
be-qvämade sig till nämnde val, hvarefter arbetet
begynte och fortgick ofta i samråd med kom missjonen
öfver den allmänna lagen. Under riksdagen 1726
var striden om dessa ämnen mycket liflig, och kort
derefter lät Silvius trycka en skrift rörande
presterskapets fordna strider mot inrättandet af ett
consi-storium generale. Ar 1731 lärer det ifrågasatta
förslaget hafva varit färdigt; men just då började ifvern
svalna. Saken omtalades väl vid riksdagarna 1734
och 1738; men fick sedermera falla i glömska, af
orsaker, som framdeles skola i sammanhang med
pietismens upplösning angifvas.
Det andra och närbeslägtade anfallet mot
statskyrkan, rörde frågan om religionsfrihet. Tvisten
derom var gammal. Knappt kade lutherska
bekännelsen vunnit fast fot i Sverge, förr än också hon,
och det redan 1563 och 1564, ville utestänga andra
läror; en åtgerd, som troligen föranleddes af de
reformerta åsigter hvilk» då för tiden sökte intränga
i landet. I den strid om Sverges krona, hvilken
sedermera fördes mellan Sigismund och Kari, ingick
som en vigtig beståndsdel äfven tvisten mellan
katolska och protestantiska lärorna. Karl hyste
visserligen i sitt hjerta flere olutherska åsigter; men af
politiska skäl lade han dock emellanåt mycken vigt
Fryxells Ber. XXXIII. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
