- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 33. Fredriks regering. H. 3. Sveriges inre tillstånd 1720-1738 /
112

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

af två års landsförvisning o. s. t. För åtgerden hade
talat Karl Gyllenborg, Lagerberg och äfven Horn;
ehuru den sednare ansägs i åtskilligt luta till
pietismen. Påbudet i sin helhet var blott ett förnyande,
och det i mildare anda, af de stadgar, som förut
varit gällande. Men emedan kunnigare
samhällsklassers tänkesätt nu mera utvecklat sig till större
behof af andlig frihet, föranledde plakatet någon ovilja,
och i sjelfva rådet anmärkte Liewen och Tessin
motsägelsen af att förbjuda sammankomster till Guds lof
och ära, men tillåta dem, som på krogar och källare
höllos till dans, sång, spel och dryckenskap. Under
riksdagen 1726, och inflytandet af Dippels närvaro
och skrifter, hördes ock på riddarhuset mycket
klander och många skarpa ord om presternas s. k.
skamlösa påfve välde. Men till svenska folkets gamla
benägenhet för lutherska läran, kom nu den
omständigheten, att ofvan uppräknade oordningar och
svärmerier väckte hos alla samhällsklasser en viss
farhåga för svårare villervallor inom både kyrka och
stat; i fall man nämligen medgåfve en obegränsad
frihet för andeliga sammankomster, under hvilkas
täckemantel oroliga sinnen kunde utsprida icke blott
religiösa villomeningar, utan ock politiskt betänkliga
satser; häldst flere sådana redan förekommit.
Följden blef, att regeringens konventickel-plakat stad
fastades icke blott af prest-, utan ock af borgare- och
bondestånden, slutligen också af adeln, den
samhällsklass, som ihärdigast kämpade för större andelig
frihet.

Detta var ett hårdt slag för pietismen, och ett
stort hinder för dess vidare utbredande; men
ingalunda någon afgörande orsak till dess upplösning
Konventickel-plakatet till trots, hade den visserligen
fortfarit att lefva, om den i sig sjelf haft ett
fortfarande inre lif. Men detta slocknade mer och mer.
Orsakerna dertill voro flera. Först den vigtiga re-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/33/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free