Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134.
Det jemförelsevis friare utrymme för tanke och
forskning, som statskicket medförde, yttrade sina
verkningar äfven på historiens studium. Vi hafva redan
berättat, huru den snillrike Rudbecks Atlantica med sina
äfventyrliga läror blef efter statshvälfningen 1719
snart nog öfvergifven, till följe af först Wildes och
sedermera Dalins skrifter Något större på de
sistnämndas nya åsigter grundadt och egentligen
historiskt verk hann likväl icke under ifrågavarande
tidskifte utkomma; men Dalins kort derefter
framträdande Svea rikes historia förbereddes. Ty sedan de
rudbeckska svärmerierna blifvit tillbakavisade, vände
sig forskningen till verkliga och rent vetenskapliga
ämnen, och derigenom föranleddes flere vigtiga
samlingar och förarbeten; t. ex. af Wilde: Sverges
pragmatiska historia, d. v. s. en beskrifning om svenska
statsförfattningens upprinnelse och utbildning; — af
Stiernman: Svenska riksdagsbesluten sedan Gustaf
den förstes tid; — af Bioerner: Nordiska sagor eller
så kallade kämpadater; —af Berch en mängd smärre
historiska afhandlingar; — af Högmark: Svenska
psalmbokens och psalm författarnes historia; — af
Nettelbladl en flerårig litterär-historisk tidskrift,
hvarjemte Gustaf Bonde uppträdde såsom nitisk både
gynnare och deltagare i forn-nordisk forskning och
historia.
Vi hafva nämnt, huru de politiska åsigter, som
efter 1719 uttalades, voro mer frisinniga än de frän
förra tiderymden. Detta blef naturligtvis händelsen
äfven med de historiska. Som märkligt undantag
framstod dock i nåsra fall Wildes nyssnämnda cch
förtjenstfull verk. Sista delen deraf sökte nämligen
att ursäkta till och med försvara det fordna enväldet
och några dettas klandervärda åtgerder; t. ex. att
Karl den tolfte icke afgaf någon kpnungaförsäkran,
och att han ej heller lät kröna sig, utan bar kronan,
’) SO. 2:dra uppl. iM—170. BM. 188.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
