Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137.
den föregående tiden, och det genom såväl
gramma-tikaliska som estetiska medel. Latinet och grekiskan
samt urvalet af deras mognade vitterhet hade under
1600-talet och genom då upprättade nya läroverk
blifvit studerade långt mer än förut, och med den
följd, att en mängd svenskar erhöllo kunskap om
hvad en ordentligt utbildad grammatik, och hvad ett
regelmessigt formadt språk ville säga. Läsningen af
bemälte mästerverk uppöfvade ock allmänhetens smak
for sanning och ädelhet i bilder, för följdrigtighet i
tankegång, för bestämdhet i uttryck och för såväl
tankens som uttryckets rundning till ett skönt och
sammanhängande helt. En så utbredd både
grammatikalisk och estetisk uppfostran hade svenska folket
icke tillförene åtnjutit. Också spordes en allmän
önskan, ett allmänt sträfvande att på eget språk och
på egen vitterhet öfverflytta denna regelbundenhet,
dessa skönheter. Vi hafva äfven omtalat de lofvande
försök, som i sistnämnde rigtning under Karl den
elftes regering anställdes af Arrhenius, Lindskiöld och
Spegel, m. fl. De flesta dåtidens bemödanden voro
dock i någon mån misslyckade, till följe bland annat
också af språkets vacklande fram och tillbaka mellan
medel- och nysvenska. Den förras ännu i många
fall bibehållna kasual- och personal-ändelser gåfvo
visserligen mera korthet och bestämdhet, stundom
ock mera välljud åt uttrycket; t. ex. Gif allom sitt,
gör allom rätt; i stället för Gif åt alla sitt, gör åt
alla rätt! och många ville, icke blott i enskilda fall,
utan och i allmänhet bibehålla de gamla ändelserna.
Men dessas fördelar motvägdes, till och med
öfver-vägdes af flere olägenheter; nämligen af ändelsernas
ofta missljudande långsläpighet, och tillika af den
stora allmänhetens okunnighet om deras rätta bruk;
t. ex. om man skulle skrifva Skoger (nominat.) eller
8kogi (dativ, singul.) eller Skoga (genitiv, plural.) eller
Skogum (dativ, plural.); eller jorden, eller jordene eller
jordena o. s. v. Af dessa orsaker och ej minst af den sist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
