Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150.
hette det, bör i stället använda sin tid och sin
skarp-skarpsinnighet på sådana föremål, som lig^a inom
området af mensklig uppfattning, och rörande hvilka
man kan komma till något visst och bestämdt
vetande. Allt filosoferande, som gick utöfver besagde
gränser, ansågs ändamålslösa Till och med ett
år 1721 gjordt försök att införa Lockes för
rationalismen i någon mån gynnande filosofi rönte för
tillfället ingen framgång. — Ofvanbeskrifna vanligtvis mer
antydda än bestämdt uttalade åsigter voro
otvifvel-agtigt förelöpare till den så kallade
Sens-commun-filosofi, hvilken sjelf utgjorde en beståndsdel af nämnde
rationalism.
inom natur-vetensknpernas område, den lifliga
verksamhet, som ofta är en följd af rationalismen i
sig sjelf, och serskildt af dess obenägenhet mot
spekulativa studier, så religiösa som filosofiska; en
verksamhet, hvilken dessutom redan förut blifvit
framkallad genom envåldstidens politiska ocb
kyrkliga,tvångs-åtgerder, hvilka redan då nödgade forskningen att
vända sig företrädesvis till de matematiska och
naturvetenskaperna hvilken vana sedermera blef
ytterligare förstärkt genom Linnés, Rosensteins och Celsii
m. fl. lockande föredömen. Det var i enlighet med
denna anda, som Uppsala vetenskaps-societet och i
synnerhet And. Celsius år 1736 föreslogo, att den då
lediga professjonen i poesi skulle indragas eller
förvandlas till en professjon i naturkunskap.
inom historiens område, det tänkesätt, som
började öfvergifva fordna tiders ensidiga hyllning af
segraren och eröfraren. Man fick nämligen efter 1719
höra flere röster, som erinrade om de ofta orättvisa
orsakerna och om de alltid folk- och
lands-förderf-liga följderna af krigarens bragder; — röster, som i
stället egnade sin högsta hyllning åt den regent, som
med mesta framgången befordrade sinc. undersåtares
’) 2G. 104.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
