Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201.
— och i förening med adel och prester mot
böndernas försök att inskränka den ny-vunna friheten.
Med anledning af dessa företeelser, kan man säga,
att borgrarnas verksamhet på 1700-talet var ett
sidostycke till den, medelst hvilken presterna på
1600-taiet och i spetsen för ofrälse-stånden motarbetade
och lyckades afvärja det adelsvälde, som då för tiden
hotade fäderneslandet.
Att borgare-ståndet mägtadc öfvertaga och
genomföra ett så vigtigt värf, var visserligen, också det, en
följd af rikets på 1600-talet förbättrade, eller rättare
sagdt, nyskapade undervisningsverk. Som anmärkt
är, hade genom dem, till högre grad än förut, blifvit
äfven inom ifrågavarande samhällsklass utspridda
hvarjehanda kunskaper, hvilka framställde föremålen i
deras sanna dager, och derjemnte skärpte blick,
omdöme och rättskänsla Mer än med det egentliga
borgerskapet inträffade detta naturligtvis med
borg-mästrarna, hvilka, derigenom oftast blefvo sjelfskrifna
riksdagsmän och som sådana satta i tillfälle att med
stöd af högre bildning gifva åt ståndet en deremot
svarande högre grad af. både sjelfförtroende och
magt.
Huru borgrarna, när de från sin sida framkommo
med anspråk på obilliga fördelar och privilegier, blefvo
rätt ofta och rätt allvarsamt tillbakavisade af både
medständer och regering; detta är redan eller
blifver framdeles beskrifvet.
Huru ståndet under riksdagen 1738 lät sig af
ett underlägset men oförsynt antal medlemmar
öfver-röstas, beherrskas och villseledas, detta skall i nästa
del utförligare omtalas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
