Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Till deltagande i bolaget lemnades åt
borgerskapet en slags företrädesrättighet, hvilken dock
jemn-förelsevis föga begagnades. Bland ständerna uppstodo
sedermera heta strider om hela ifrågavarande
åt-gerd. A ena sidan stod borgareståndet, hvars talan
fördes i främsta rummet af Ehrenpreus, och hvilket
påstod, att det nya bolagets medlemmar skördade på
statens bekostnad en oskälig vinst, och att dess
tjenstemän och förfaringssätt vid uppbörden försvårade
handelsrörelsen och prejade handelsmännen. Å
andra sidan stod adeln jemnte kommers- och
kammarkollegierna, hvilka med Scheffer och Strömfelt till
talemän påstodo, att tullarrendet gaf staten större
behållning än förut, och att det hindrade eller
försvårade en mängd dittills öfliga försnillningar och
lu-rendrejerier, och att just sistnämnde dess goda
verkningar vore orsaken till den bitterhet, som yttrades
af mänga inom borgareståndet. Arrendet blef ock
vid 1731 års riksdag förlängdt, och, oss veterligen,
utan något synnerligt motstånd. Men år 1734
uppblossade striden med förnyad häftighet.
Borgareståndet fick nu understöd af prester och bönder;
måhända till följe af den harm mot adeln, som hos alla
ofrälsemän alstrades genom den samtidiga tvisten om
jagt-rättigheterna. Till försvar för adelns åsigter
uppträdde deremot besagde kollegier, hvilka envist
påstodo tullarrendet vara vinstgifvande för staten.
Förbittringen steg så högt, att inom riddarhuset många
personer sprungo upp på sina bänkar under höga rop
och hotelser att gå bort och tukta, ja, massakrera
borgrarna, blott man kunde få någon anförare,
hvartill då genast erböd sig en major Wolmar
Ridder-schantz, förut i dessa berättelser omtalad ’) under
namn af den galne Ridderschantz.
Landtmarskalken, det var Karl Emil Lewenhaupt, hade mycket
’) 82. 35.
Fryxells Ber. XXXIII.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
