Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272.
Östersjö-väldet hade i längden blifvit en omöjlighet;
och under hela tiden af dess bestånd hade det i sig
sjelft svaga Sverge varit tvunget att på dessa krigiv
ska föremål rigta och använda alla sina tankar och
tillgångar, derunder mer eller mindre försummande
den religiösa, vetenskapliga och politiska förädling, som
dock är samhällets högsta föremål. Grandtanken för
dess både statskonst och fosterlandskärlek skulle hafva
blifvit högmod och hersklystnad samt en mer och mer
tillhårdnande känslolöshet för den orättvisa med hvilken
grannstaterna behandlades och förtrycktes. Hvarje inre
utbildning skulle under ett sådant Östersjö-välde
blifvit fördröjd äfven hos dessa sednare, hvilka, också
de, måst rigta sina tankar förnämligast på krigiska
föremål och på återvinnandet af sina naturliga
grän-sor och fördelar. Stängda ifrån hafvet, skulle de
ock varit stängda från den lättare beröring med
andra länder, hvilken ;påskyndar all både yttre och inre
utbildning.
Sådana hade troligtvis följderna blifvit, om Sverge
lyckats fullända och upprätthålla sitt Östersjö-välde..
Men det misslyckades. Och hvilka blefvo nu
följderna ?
Från sin fordna politiskt höga ståndpunkt sjönk
Svprge under åren 1709—1721 ned till en magt af
andra ordningen, och kunde knappt gälla som en
sådan, förrän det hunnit i någon mån återhämta sina
krafter. Det fordna inflytandet på Europas
angelägenheter var förbi. Besittningen af För-Pommern
och af Wismar återstod väl ännu som ett minne af
de fordna segrarne, och som en frestelse att ånyo
ingripa i verldshistoriens gång. Men, att sådana
försök skulle numera möta stora, nästan
oöfvervinner-liga svårigheter låg i sakens natur. Från krigens,,
eröfringarnas och den yttre ärelystnadens banor kände
sig fördenskull flere Sverges statsmän återvisade till
den högre ärelystnadens, den ädlare
fosterlandskärlekens mål; nämligen upphjelpandet af landets ekono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
