- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
194

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig skyldige till några gröfre förbrytelser, skulle
fienderna, Hattarna inom llemliga Utskottet, säkerligen
hafva desamma på ett eller annat sätt åberopat eller
anlydt. / dess ställe har man icke haft att framdraga
något annat än de möjliga, dock obevista förluster, som
afhandlingen med Ryssland kunnat förorsaka, o. s. v.

En fråga, som härunder gaf anledning till många
tvister, var den om principalatet, hvarmed vid
närvarande tillfälle åsyftades förhållandet mellan
ständerna och Hemliga Utskottet. Mösspartiet påstod de
förra, ständerna, vara principaler, de der egde
rättighet att ändra det sednares, utskottets d. v. s. sina
ombuds, beslut; en tolkning, fördelaktig för
rådsherrarna; ty man hoppades, att dessa skulle blifva
frikända, så framt afgörandet komme att bero af sjelfva
ständerna. Hattarna deremot påstodo, att, emedan
ständerna hade åt Hemliga Utskottet uppdragit
behandlingen af alla utrikes ärender, egde ständerna
sedermera ingen magt att i sådana utskottets beslut
göra några ändringar; så mycket mindre, som
ständerna icke kände, eller i anseende till utskottets
tysthetsed finge lära känna de verka-ide skälen. Frågan
blef under hvarjehanda skepnader och med mer eller
mindre utsträckning mycket omtvistad, utan att dock,
oss veterligen, blifva formligen afgjord.

Hemliga Utskottets ofvannämnde betänkande om
de fem rådsherrarnas afsättning blef under sista
dagarna af Februari 1739 till alla fyra stånden
inlem-nadt, och till en början af hvart och ett bland dem
laggdt på bordet fill närmare beseende. Straxt
efteråt ankom likaledes till samma stånd en skrift,
medelst hvilken de fem rådsherrarna förklarade, att de
visserligen icke ville ingå i vederläggning af
Hemliga Utskottets ät ger d och skäl; men likväl bedyrade,
alt de alltid efter ed och bästa förstånd tillstyrkt, hvad
de ansett vara öfverensstämmande med rikets säkerhet
och med förra Hemliga Utskottets önskningar, och att
de fördenskull hoppades på ständernas rättvisa bepröf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free