- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
200

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nesbörd, svarade med den anmärkning, all alla liders
kättare hade på .samma sätt åberopat samma
vittnes-b’ rd. Benzelierna blefvo mer eller mindre
understödda af prostarne Fryxell, Lidius, Rogberg, m. fl.
Men detta parti ville eller vågade ej omedelbart yrka
på rådsherrarnas afsättning, utan nöjde sig med att
begära uppskof, som man sade, för att kunna e/ter de
andras förut fattade beslut jemnka sill eget och
derige-nom förekomma oenighet medborgare emellan. Man
förutsåg nämligen, att presteståndets flertal skulle ogiila
utskottets betänkande oeh mildra dess afsagda dom, oeh
Hattarna befarade, att, om detta skedde redan den 3
Mars och förr, än något biand de andra stånden
uttalat sig, skulle exemplet locka tiii efterföljd.
Emedan Hattarna tillika förutsågo, att adeln skulle
tvärtom gilla utskottets fällande dom, ville partiet, som
förbemäldt är, att riddarhuset skulle hinna fatta sitt
beslut först och till beräknad inverkan på de andra
stånden. Med sådana planer i hufvudet lyckades det
för Benzelierna att utverka uppskof till d. 5 Mars,
ehuru det nästan eniga presterskapet var till sakens
afgörande redan nu eller d. 3 Mars alldeles färdigt.
Emellertid kunde adeln icke ens d. 5 Mars komma
öfverens om något visst beslut. Benzelierna sökte
fördenskull omigen öfvertala presteståndet till uppskof;
men rönte dervid både allmänna och häftiga
motsägelser, och ståndet beslöt, det saken skulle samma
dag, den 5 Mars, afgöras. Då tillgrepo Hattarna ett
annat medel och framkommo med ett annat förslag;
nämligen, att ståndet borde tills vidare hålla hemlig
utgången af den omröstning, som nu skulle anställas.
Afsigten var, att presteståndets frikännande utslag
icke skulle för de andra stånden blifva bekant och
kunna till efterföljd åberopas. Men afsigten
genomskådades, och Serenius satte sig emot förslaget.
Denna rättegång, sade han, är vigtig och kommer att
utgöra en vändpunkt i vår svenska historia. Vi
minnas, huru adeln år 1600 uiledde vårt stånd till del-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free