Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyddling, hertigen af Rirkenfeld, öppna bättre utsigt
till svenska tronen; — likaså af Adolf Fredrik,
hvilken önskade genom Karl Peter Ulriks afflyttning till
Ryssland förskaffa sig sjelf bättre utsigt till hela
her-tigdömet Holstein-Gottorp, kanske ock till svenska
kronan; emedan äfven Adolf Fredrik härstammade
från Vasa-ätten. Planen mognade hastigt till beslut
och verkställighet, och lockad af sin förmyndare,
Adolf Fredrik, och af sin vårdare, Brummer, afreste
den unge fursten i början af Januari 1742 från Kiel
till Petersburg. Här blef han al Elisabet moltagon
med mycken kärlek, och det omtalas, huru hon ej
kunde taga ögonen ifrån den älskade systersonen.
Snart yppade hon ock sin afsigt att näm’na honom
till tronföljare: men han visade i förstone en viss
likgilltighet lör anbudet, liksom en viss ovilja met
Ryssland, alltsammans till den grad, att han på försla
året knappt brydde sig^om att inhemta någon större
färdighet i landets språk. Förslaget om ryssk
tronföljd var ock ganska betänkligt* så till vida nämligen,
att det förutsatte och fordrade hans öfvergång från
lutherska till grekiska bekännelsen; en förändring,
som skulle stänga honom från hvarje utsigt till
tronföljd i det strängt lutherska Sverge. Elisabet sökte
dock småningom förbereda en dylik omvändelse. På
hennes befallning hade vid afresan från Kiel till
Petersburg ingen luthersk själasörjare fått medfölja.
För att sedermera meddela hertigen undervisning i
grekiska bekännelsen, valdes en ryssk prestman, som
var utmärkt genom milda och fördragsamma
tänkesätt, och som erhållit sin bildning bland pietisterna
och i afseende på trospunkternas innehåll antagit den
rymligare uppfattning, soin hystes af inånga bland
pietismens anhängare. Hertigen visade dock föga
aktning för den lära, till hvilken han skulle ölvergå,
och förklarade sig aldrig blifva för densamma någon
stark nitälskare. En berättelse ville till och med veta,
att Elisabet kunde blott med böner och tårar besegra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
