Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarföre ock under samma konungaslägt såväl
Danmark som den fordna unionen och hvarje tanke på
dess förnyande betraktades med ovilja. Knappt hade
dock Wasa-ätten lemnat rum för den
pfalts-zwey-brückiska, förr än den i folkmedvetandets djup
liggande unionstanken åter trädde i dagen. Karl Gustaf
ville verkliggöra den medelst eröfring, Karl den elfte
cch Johan Gyllenstjerna medelst giltermål. Men
äfven dessa försök misslyckades, och unionstanken blef
åter och för en längre tid undanskjuten, eller
åtminstone undanskymd. Att den omkring 1740 åter
framkallades, var en följd icke blott af förbemälte
gemensamhet i stam, språk och bekännelse, utan ock af
en ny på sista tiden tillkommen drifijeder, nämligen
båda staternas gemensamma farhåga för den
öfver-magt, hvartill Ryssland fått under Karl den tolftes
regering uppväxa; en öfvermagt, som hotade i första
rummet Sverge och i det andra Danmark. Hvad
som slutligen bragte saken till tals, var icke blott
den tillfälliga bristen på svenska tronarfvingar, utan
ock ett förhållande, som till ofvannämnde farhågor
stod i nära sammanhang. Bakom då tidens stora
ord om svenskarnas oemotståndliga tapperhet och om
ryssarnas oefterrättliga feghet, fanns dock hos
Hattpartiets ledare en aning om vådorna af det tnot
Ryssland ’) tillämnade kriget, derföre ock en viss
längtan efter bundsförvandter och understöd. Med
afsigt att för sådant ändamål vinna Danmark
framkastade Gyllenborg och Jn mer Karl Sparre redan
sommaren 1740 det förslag, att man borde till
svensk tronföljare utvälja konungen eller kronprinsen
af Danmark. Hofvet i Köpenhamn lyssnade till
anbudet; men gaf ej bestämdt svar. Förslaget kom
dock snart till allmännare kunskap och fick många
och upprigtiga förespråkare.
’) Sid. 3. 10-14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
