Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intetgöra Rysslands magt; — likaså beräkningen, att
Adolf Fredrik sjelf kunde hvarken genom
personlighet eller besittningar blifva någon farlig granne; —
beräkningen, att han, såsom af Elisabet tillsatt, skulle
städse känna sig förbunden till motsvarande
tacksamhet; — och slutligen den allravigtigaste bland alla
beräkningarna, nämligen den, att på sådant sätt
förekomma danska kronprinsens utväljande och de
nordiska rikenas framtida förening.
Redan i September 1742 hade kejsarinnan
börjat tänka på ett sådant ordnande af Sverges
tronföljd. När i November samma år Karl Peter Ulrik
blifvit utnämnd till ryssk tronföljare, affärdade hon
till Stockholm en person, som skulle under hand låta
förstå, huru hon, i händelse Adolf Fredrik valdes,
ämnade gifva Sverge fördelaktigare fredsvillkor, än
eljest kunde komma i fråga; och redan nu började
derstädes fritafîlar hållas för att åt besagde furste
vinna anhängare M. Den stora beskickning, som kort
derefter till Petersburg öfverreste för att åt Kar!
Peter Ulrik erbjuda svenska tronföljden, medförde vid
sin återkomst till Stockholm likartade af rysska
hofvet och till fördel för Adolf Fredrik gifna
förhoppningar. Man började ock omtala, huru denne furste,
vald till Sverges tronföljare, borde förmäla sig
antingen med en dansk prinsessa för att sålunda försona
hofvet i Köpenhamn och danska partiet i Sverge, —
eller ock med en engelsk för att vinna stöd af detta
mägtiga konungahus.
Förslaget rönte dock motstånd och det från
många håll. Några stater och i synnerhet Danmark
fruktade, och ej utan skäl, att två närbeslägtade
prinsar, Adolf Fredrik och Karl Peter Ulrik, sittande
bredvid hvarandra på Sverges och Rysslands troner,
’) Detta skall, säga några, hafva skett genom Stenflyelit (??),
hvilken dock på samma sätt kalasade straxt förut för Karl Peter
Ulrik och straxt efteråt för hertigen af Birkenfeld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
