- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 36. Fredriks regering. H. 6. Efterräkning med Hattarna, Dalkarls-upproret, tronföljare-valet och dyningarna efter stormen /
99

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

At vester vände sig väl känslan och det
månghÖf-dade flertalet, men åt öster beräkningen och det
skarp-syntare fåtalet. Högre än alla andra skäl talade näml.
den stora vådan af ett fortsatt krig mot Ryssland,
och likaså den stora vinsten af en återvunnen fred
och ett återvunnet Finnland, och båda delarna utan
ytterligare ansträngningar och blott genom
utkörandet af en tronföljare, mot hvars personlighet inga
vigtigare anmärkningar kunde göras, och som tillika
härstammade från den store Gustaf Wasa. Redan
från Mars månad 1743, och till följe af de
upplysningar, svenska fredsombuden då meddelade, hade
dessa tankar och skäl utöfvat stort inflytande på de
personer, som egde närmare kunskap om
förhållandet. Sedermera hade ock Nolcken kommit till
Stockholm och medhaft nya och förvissande
underrättelser om Elisabets oväntadt gynnsamma tänkesätt, samt
föreställt nödvändigheten af att passa på det kanske
snart försvinnande tillfället och att derför skyndsamt
gå hennes önskningar till mötes. Af dessa orsaker
hade, som berättadt är, Cedercreutz redan förut
erhållit tillåtelse att för rysska fredsombuden
tillkänna-gifva ständernas benägenhet för Adolf Fredrik. Han
vågade nu på egen hand ett annat steg, och det
ganska djerft, men icke utan sina anledningar. Vi
minnas nämligen, huru han fordom varit en Elisabets
gunstling, om icke något än mera. Rysska
fredsom-budet Luberas, hvilken blifvit vunnen för de
svensk-holsteinska planerna, rådde honom fördenskull att
sjelf skrifva till kejsarinnan och söka utverka de
önskade än större eltergifterna ; ty, hette det, hon hade
tiil Cedercreutz lika stort förtroende, som till sina egna
ministrar. Uppmaningen följdes. Brefvet, dateradt
den 3 Maj 1743, innehöll hvarjehanda slugt
beräknade framställningar; t. ex. att Cedercreutz vördsamt
hoppades, det kejsarinnan skulle allernådigst erinra
sig de ßere vedermälen af sin höga gunst, hvarmed
han täckts belöna del nit och den tillgifvenhet, Cedcr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/36/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free