- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 36. Fredriks regering. H. 6. Efterräkning med Hattarna, Dalkarls-upproret, tronföljare-valet och dyningarna efter stormen /
168

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nämndt är, att de 1741 fängslade herrarna,
Arc-kenholfz, (jyllenstierna och Mathesius hade till följe
at dels ständernas, dels Elisabets önskningar blifvit
valen 174.3 försatta i frihet. Man föreslog nu, att
kejsarinnan borde som villkor för fredens stadfästande
fordra, att Bonde och Bielke skulle i sina
råds-ämbeten återinsättas. Men begge dessa herrar undanbådo
sig ett dylikt förord; ty de önskade och hoppades
att segra endast genom rättvisan af sin sak, och hade
derföre begärt öfver sitt uppförande den strängaste
undersökning.

Emellertid hade nu Serenii berättelse blifvit
färdig och till Hemliga Utskottet inlemnad. Den var
ganska ofördelaktig för de ämbets- och riksdagsmän,

17?9, Trkat PS tr0PPsändningen till Finnland och’
1/41 pä krigsförklaringen mot Ryssland. Fördenskull
och med förebärande af tidens korthet ville Hattarna
.f"ast^.nksdag "PPskjuta granskningen af besagde
skrilt. Mossorna deremot ville nu genast framdraga
och begagna den såsom ett kraftigt talande skäl för
den sidans påståenden, I sammanhang härmed sökte
Hattarna påskynda riksdagens slut; och äfven derföre.
att de fruktade ett snart utbrytande krig mot
Danmark, nch att detta skulle tvinga många deras
vänner bland officerarna att resa till sina regementen,
hvarigenom Mössorna kunde omigen få öfverhand på
riddarhuset. Adeln och borgareståndet utsatte
fördenskull motets afslutande till den 10 September, och
man ville på riddarhuset förklara som vanhedcrlin
(infame) hvarje adelsman, som efter bemalte dag
deltoge i riksdags-göromålen. Men till följe af samma
beräkning, ehuru åt motsatt håll, vägrade prest- och
bondestånden till hvarje dylikt riksdagens afkortande,
och förklarade sig ämna i händelse af adelns
bortresa lata trycka och kring landet utsprida alla
handlingar om de afsatta rådsherrarnas sak. Två stånd
stodo således mot två, begge sidorna envisa,
orubbliga, hotande. Ingen fanns, som mägtade samman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/36/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free