- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 36. Fredriks regering. H. 6. Efterräkning med Hattarna, Dalkarls-upproret, tronföljare-valet och dyningarna efter stormen /
201

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mest verkande skälet var dock hennes och rysska
statsmännens önskan att genom denna hjelptropp
kunna fortfarande och med handkraft inblanda sig i
Sverges liksom förut i Polens inrikes
angelägenheter; och häruti låg väl starkaste driffjedern till den
tjenstaktighet, den skenbara oegennytta, med hvilken
rysska regeringen beviljade hjelptroppen, och
underhöll den hufvudsakligen på sin egen bekostnad. Det
var under form af vänskapens rosenband, som
slaf-veriets kedja skulle smygas kring Sverges hals.

Första synliga uppslaget till ryssarnas
qvarstan-nande kom likväl från Sverges sida och från Karl
Gyllenborg, och det redan i Oktober 1743 och på
följande sätt. Vid sin ankomst till Stockholm visade
Adolf Fredrik en påtaglig kallsinnighet mot
nyssnämnde herre. Denne, lättskrämd, som vanligt,
befarade då en ny omkastning och sitt eget fall, och
började fördenskull leta efter stöd, efter skydd. Men
något sådant kunde med hopp om framgång sökas,
hvarken hos konungen, ej heller, som det riu visade
sig. hos tronföljaren, ej heller hos Hattarna, hvilka
voro dels slagna, dels till Adolf Fredrik öfvergångna,
dels med Gyllenborg missnöjda; naturligtvis ej heller
hos Mössorna eller hos danska hofvet. Hvar då, om
icke hos det rysska? — Gyllenborg hade väl under
nio års tid oupphörligen retat och skymfat denna
stat; — men han hade dock inom dess hof egt flera
nära förbindelser, de äldre från tiden före 1734 ’),
och de yngre från tiden näst före Elisabets
tionbe-stigning2). Han beslöt återknyta dem och att dertill
begagna sig af Elisabets holstein-gottorpska ovilja mot
Danmark. För sådant ändamål smickrade han sjelf
det till Stockholm ankomna rysska sändebudet
Lu-beras, och skickade sedermera sin brorson Henning
till Petersburg för att vinna Elisabet och Bestuschew.

’) -34. 43—51.

2) 35. 177—182.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/36/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free