Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der qvar så mycken rätts- och fosteriands-känsla, att
Hattar och Mössor och alla partier och
samhällsklasser voro redan våren 1744 färdiga att nedlägga sina
inbördes tvister för att gemensamt gripa till vapen
mot främlingarna. Med växande enträgenhet yrkade
ock regeringen i Stockholm på den rysska
hjelptrop-pens återkallande, och deruti instämde med
eftertryck konung Fredrik den andre i Preussen, hvars
syster numera blifvit förlofvad med Adolf Fredrik.
Elisabet måste fördenskull, ehuru ogerna. gifva efter,
och rysska tropparna lemnade Sverge, dock först vid
midsommars-tiden 1744; och dermed lade sig den
sista våldsammare dyningen efter de stormar, som
kriget, tronföljare-valet och dalkarls-upproret hade
framkallat >).
ADERTONDE KAPITLET.
JEMNFÖRELSE-PUNKTER MELLAN ENVÅLDSTIDEN 1680—
1718 OCH FRIHETSTIDEN 1719-1743.
Fastän i hufvudsaken mycket olika, hafva dock
båda dessa tidskiften Here märkliga
jemriförelse-punkter.
Första sexton åren, 1680—1696 af en vålds-,
och 1721 —1737 af frihetstiden, voro bland de mest
lyckliga och välgörande; — men fortsättningarna,
1708—1718 af en vålds- och 1739—1743 af
frihetstiden bland de mest olyckliga och förstörande, vårt
fädernesland någonsin haft att genomgå.
’) R&dsprot., samt Fransyska, Preussiska,
Österrikiska och i synnerhet Danska min. bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
