Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka i sin okunnighet voro lättare att uppegga och
leda, och genom hvilka man hoppades kunna skrämma
och styra både regering och ständer. Ett sådant
förfaringssätt började användas af franska sändebuden
och af Hattarna, när dessa ville år 1734 inrycka
Sverge i polska kriget, och år 1738 störta den
fredligt sinnade Horn. Det sålunda gifna exemplet
efterföljdes sedermera, och på ett än betänkligare
sätt, när danska partiet, anfördt af Grüner, ville
våren 1743 främja prins Fredriks och motarbeta
hertig Adolf Fredriks val. Vi minnas, huru vid detta
tillfälle Springer med en inom hufvudstadens
befolkning hoprafsad (lock, inträngde i rådstugu-rättens
rum och ville föreskrifva borgare-ståndet hvad som
borde göras, eller icke göras. Man vände sig äfven
till den på landet varande allmogen, hvilken
naturligtvis kunde hvarken känna de till tronföljare
föreslagna furstarna, eller bedöma hvad rikets dåvarande
belägenhet lordrade; men hvilken man ville öfvertala
till försök att med lock eller pock inverka på
ständernas blilvande beslut, — och man lyckades.
Oaktadt sin okunnighet i ämnet, oaktadt den dagsklara
vådan att på sådant sätt förlänga kriget och förlora
Finnland, lät sig dock en stor del af allmogen lockas
att fiir framtrugandet af nämnde tronföljare-val
af-sända en mängd först bref eller petitioner, och, när
detta ej hjelpte, beskickningar eller deputationer, och
slutligen verkliga upprorsskaror, så väl dalkarlarnas,
hvilka framkommo, soin de andra landskapernas,
hvilka närmade sig till hufvudstaden. Hos många
medborgare alstrades af dessa och dylika löreteelser
den fruktan, att friheten skulle urarta till ett de
okunniga menigheternas, de oordnade massornas
tygellösa välde; en fruktan, som var serdeles lillig
hos Hattarna, hvilka kunde förutse, att bönderna
skulle i slikt fall anställa en skoningslös räfst med
råds-ombytets och krigets upphofsmän. Man finner
ock, att många rikets innevånare, i synnerhet Hat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
