- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 37. Fredriks regering. H. 7. Tiden från 1743 till 1751 /
28

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fredrik efterkommit uppmaningen, också med
hänsyn till henne sjelf, skulle säkerligen hafva dem
emellan uppstått strider, både oupphörliga och
olycks-bringande. Men just höjden af hans eftergifvenhet
blef på sätt och vis en lycka för dem båda; ty
derigenom förekommos alla svårare tvister och
brytningar. Lovisa Ulrikas bref, åtminstone intill 1751,
innehålla ock mycket beröm öfver prinsens goda
hjerta och ständigt visade ömhet, och hon liknade
honom ofta vid sin mest älskade broder, prins August
Wilhelm. Det är dock troligt nog, att hon stundom
erfarit en känsla af ovilja, kanske af förakt för en
så svag och lättböjd personlighet. Men preussiska
sändebudet Finckenstein hade uppmanat henne att
i denna punkt iakttaga mycken varsamhet, och han
hade t. o. m. berättat, huru man varnat både Adolf
Fredrik och svenskarna för hennes herrsklystna
sinnelag, Såvidt varningen rörde gemålen, rättade sig
prinsessan derefter, och oaktadt hennes hetta och
öfvermod, vet man icke att omtala ett enda drag
af vanvördnad eller förakt mot Adolf Fredrik. Hon
hade för mycken klokhet för att genom någonting
sådant nedsätta jemnte sin gemål äfven sig sjelf
och det konungsliga både huset och väldet; och det
är ej heller otroligt, att hans nästan gränslösa
eftergifvenhet antog i hennes ögon egenskaperna af en
gränslös kärlek, ett gränslöst förtroende till hennes
person, och derföre alstrade en beskyddarinnas
motsvarande och verkliga tillgifvenhet.

Det unga hofvet bodde om somrarna på
Drottningholm eller Ulriksdal och om vintrarna på
Rid-darholmen bredvid Kungshuset, i hvilket Fredrik
sjelf hade sin boning; ty det nya slottet var ännu
icke färdigt. 1 skarp motsats till konungens,
utmärkte sig tronföljare-parets lefnadssätt genom
lysande fester, baler, konserter och skådespel, och
genom en liflighet, till och med en ysterhet, hviiken
i synnerhet på lustslotten gick så långt, att den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/37/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free