Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Håkansson rymma fältet. Men i det hela blefvo han
och hans åsigter försvarade af det ojemnförligt
största flertalet, hvarföre Hattarnas anhängare snart
in-sågo, att på vanlig och laglig öfverläggningsväg
var för dem ingenting att vinna. I)å och troligtvis
eggade af Skeckta, gingo tolf bland de missnöjda,
anförda af Jöns Jansson, till de andra stånden, och
anklagade Olof Håkansson, såsom den der år 1742
velat införa dansk kronprins i landet, och nu år
1747 ville tillintetgöra riksdagsböndernas frihet,
hvarföre beskickningen anhöll, att ståndet måtte varda
från honom och från sekreteraren Sebaldt befriadt.
Men den uppsats häröfver, som framlemnades, var
ej försedd med några underskrifter och innehöll ej
heller några vigtigare skäl eller öfvertygande bevis.
Knappt hade ock Jöns Jansson och hans kamrater
afträdt, förr än tolf andra bönder inträdde, hvilka,
anförda af en Anders Larsson från Nerikes och
Wermlands län, förklarade, att Jöns Jansson och
hans kamrater icke varit af bondeståndet till sin
vidtagna åtgerd bemyndigade, och att flertalet tvärtom
gillade både talmannen och sekreteraren och önskade
få behålla dem. De flesta på riddarhuset tyckte
saken röra bondeståndet enskildt och ville
fördenskull icke blanda sig deri; men några Hattarnas
ifrigare kämpar, Björnberg, Coyet och Cronhjort
samt herrarna Gyllenborg och Skeckta togo parti
för Jöns Jansson och hans vänner och yrkade på
formlig rättegång mot Olof Håkansson; och vid ett
annat dylikt tillfälle försäkrade Börje Skeckta, att
Adolf Fredrik och Lovisa TJlrika vore i hela
landet så älskade, att, när man i kyrkorna bad för
dem, instämde allmogen i bönerna ifrigt och med
tårar i ögonen. Flertalet af både adel, prester och
borgare beslöt dock att icke blanda sig i denna
bondeståndets ensak, utan blott medelst en
gemensam beskickning anförd af Löwenhielm, uppmana
till försoning och enighet. Men att från de högre
v_> o O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
