Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståndens skuldregister framstå i föga vackrare gestalt
än här ofvan adelns och borgrarnas.
Till hvilken grad dessa utdelare och mottagare
voro ledda af sanslöst brusande partinit, eller af ärlig,
fast ensidig partiöfvertygelse, eller af oärlig och låg
egennytta, detta torde i många fall blifva svårt att
afgöra. Säkerligen funnos inom båda ligorna personer
af alla tre slagen. Uppträdet i sin helhet kastar öfver
många bland frihetstidens riksdagsmän en skugga, lika
mörk som den, hvilken vanställer många bland
en-våldstidens, och i synnerhet Karl den elftes riksråd.
Vid slutet af riksdagen efterlemnade Hemliga
Utskottet som vanligt ett testamente. Det, gick
visserligen icke så långt som de förut omtalade
hemliga uppsatserna; men tillerkände dock åt dels
regeringen dels Adolf Fredrik rättighet att börja krig,
pålägga gerder och undvika riksdag. Det visade ock
tillvaron af ett förbund, som lofvade åt Adolf Fredrik och
hans tronföljd Preussens beskydd; och åt Preussen
och dess schlesiska eröfringar, Sverges. Man ser deraf
ock, att tronföljareparet hade under riksdagen stått i
nära förbindelse med Hemliga Utskottet. Testamentet
aflemnades försegladt, och skulle endast i händelse af
någon rikets iråkade fara få öppnas l).
Den 14 December upplöstes riksdagen. Det let
vid afskeds-talen, som den vanligtvis eftergifvande, och
äfven nu emellanåt mycket smickrande Ungern
Stern-berg dock åter tagit något mod till sig. Han omtalade
’) Beskrifningen om detta testamente är hemtad ur ett langt
bref af den 18 April 1749 från österrikiska sändebudet i Stockholm
Antivari till hofvet i Wien. Vid detta bref hade ursprungligen
varit bifogadt hela testamentet i afskrift, men detta saknades år
1867. Testamentet var icke detsamma, som de skrifter, vi här
ofvan sid. 149 och sid. 200 omtalat; men tyckes hafva varit i samma
anda. Det lär varit uppsatt af Löwenhielm, Lillienberg, Ax. Sparre,
Walfvenstierna, erkebiskop Benzelius, Troilius, Plomgren och Lang.
Att Frankrike för att få det efter sii) afsigt utbetalat 12,000 d.
kp. m. är på ett par ställen i minister-brefven omtaladt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
