Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märksamhet, att han redan 1743, och varande blott
en 26-årig tjenstlös filosofie magister, kallades till
korresponderande ledamot af vetenskaps-akademien
i Paris, och till ordinarie af den i Stockholm, och
längre fram likaledes af flere andra lärda samfund;
slutligen också till verklig medlem af ofvannämnde
franska akademi, som dock aldrig antog mer än åtta
utländska ledamöter, men bland hvilka man under
frihetstidens skifte räknade tvänne svenskar,
nämligen Linné och Wargentin.
I Sverge blef han vid Uppsala högskola anställd
som lärare i matematiken, i början dock med så
ringa utsigt till bergning, att han stundom tänkte
på den presterliga tjenstemanna-banan. Men år 1749
nämndes han till Vetenskaps-Akademiens bSde
sekreterare och astronom. Här kom han på sin rätta
plats, och här stannade han ock qvar och verkade
i 34 år eller till sin död; arbetande med outtröttligt
nit och med mycken framgång till akademiens
sammanhållande och vetenskapernas framsteg. Det var
också förnämligast han, som undersökte och
bedömde dit insända skrifter, och som höll de tal, med
hvilka hvarje ordförande vid sitt nedläggande af
sysslan helsades; och i akademiens handlingar
införde han en mängd uppsatser, bland hvilka vi
exempelvis nämna undersökningarna om solens paralax,
om magnetens egenskaper, om planeten Venus och
dess gång förbi solen. Han sysselsatte sig äfven
med flere andra ämnen, ordnade årens almanachor,
sammanskref de derstädes införda uppsatserna, mest
korta stycken ur fäderneslandets historia, deltog
dessutom i kommissjonerna öfver
bibelöfversättnin-gen, öfver Trollhätte slussanläggning och öfver
tabellverket, hvilket sistnämnde förnämligast genom honom
erhöll en för den tiden ovanligt ändamålsenlig form.
I de politiska tvisterna blandade han sig aldrig.
Wargentin hade icke, hvad man vanligen kallar
snille, men deremot och i hög grad det lugna, rediga
FryxelU Ber. XXXVIII. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
