- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 38. Fredriks regering. H. 8. Konung Fredrik och hans sednare samtida, rikets inre styrelse 1743-1750 och konungens död /
52

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

landet; vi nämna blott de förnämsta, observatoriet
i Stockholm, slottet och det linnéanska orangeriet
i Uppsala, tornen på dervarande domkyrka och pi
den i Linköping, domkyrkan i Kalmar,
gymnasii-huset i Karlstad, de gamla kanalerna vid
Trollhättan, m. m. och likaså till de flesta den tidens
stats-högtidligheter, vare sig glädjens eller sorgens. Den
nystiftade Målare- och Bildhuggare-Akademien blef
ock af honom vårdad med så mycken omsorg och
framgång, att den utbildade flere skickliga
ämne-svenner och blifvande mästare. Byktet sträckte sig
äfven till utlandet, så att man också från Preussen
och Hessen begärde hans råd.

Sednare tider hafva klandrande anmärkt, huru
de tillbyggnader, han uppfört, stundom föga
öfverens-stämde med de verk af en äldre konst, till hvilka
de skulle höra; t. ex. att de i yngre smak uppförda
domkyrkotornen i Uppsala icke rätt passade
tillsammans med den i götisk stil byggda kyrkan. Men
felet var mindre hans än tidens, tidsandans, hvilken
äfven den led af de flesta tiders ovilja och oförmåga
att med rätt uppfattning af det föregående kunna
dermed sammanbinda det efterföljande. Karl Gustaf
Tessin förklarade göterna för klåpare i
byggnadskonsten; och hans fader, den snillrikaste arkitekt
Sverige haft, gaf ritning till det karolinska grafkoret
vid Biddarholmskyrkan, hvilket till stil och art på
det mest bjerta sätt afsticker från den
hufvudbygg-nad, till hvilken det skulle utgöra ett bihang.

En våra tiders kännare af yrket har fållt stränga
omdömen öfver Hårleman och Hårlemans arbeten.
Men af sin egen tid åtnjöt denne stort anseende
och betraktades som Sverges då varande största
mästare i byggnadskonst.

Hårleman var en herre med varma och lifliga
känslor och blef derföre snart och mycket inblandad
i dåtidens politiska strider. Hans lättrörda inbili—
ningskraft och hänförande kärlek för det lysande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/38/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free