Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
Ryssland, hade alstrat mycken förbittring och under
riksdagen 1742 några förslag om utvidgande af
rådkammarens magt; men förgäfves. Man yrkade
tvärtom, att ingen rådsherre skulle få väljas till
landt-marskalk, och hela rådkammaren blef i synnerhet
under riksdagarna förvandlad till ett blott
expeditionskontor för utförande af ständernas och i
synnerhet af Hemliga Utskottets befallningar. Mer och
mer innehöllo ock rådsprotokollen för hvarje sak
ofta nog blott ett upprepande af utskottets inkomna
föreskrift och derunder endast ordet: verkstålles.
I ett fall blef dock rådets eller styrelsens magt på
bekostnad af ständernas betydligen utvidgad.
Enligt regeringsformerna af 1719 och 1720 samt
riksdagsordningen af 1723 skulle ingen bland de
ekonomiska stadgar, som blifvit mellan riksdagarna
utgifna, ega för framtiden gällande kraft, innan nästa
riksdags ständer dem antagit. Men detta vigtiga
lagrum lemnades från och med 1741 utan
verkställighet. Något beslut om, något bemyndigande
till en sådan uraktlåtenhet känna vi ej. Den tycks
hafva blifvit i begynnelsen föranledd af brådska,
men sedermera bibehållen, måhända också till följe
af någon Hattpartiets beräkning att såmedeist
undandraga sina stundom äfventyrliga ekonomiska åtgerder
den granskning och den efterräkning, hvarmed
Mösspartiet oupphörligt hotade. Denna tanke jemnte
brådskan har troligtvis mer än någon plan till ökande
af rådets magt varit förnämsta orsaken till
företeelsen; ty eljest och i allmänhet sträfvade tidens
anda beständigt att utsträcka ständernas magt
Öf-ver både konungens och rådets.
Bemödandet att nedsätta äfven ständernas,
folkombudens magt, nämligen under principalernas,
folkets; denna, den s. k. principalats-frågan, var en
bland dåtidens vigtigare författningstvister. Ehuru
i blott ofullständigt skick bragtes den å bana redan
omkring 1734 och af Hattarna, nämligen då fler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
