Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inbrytande riksolyckor; och detta sökte man
åstadkomma medelst författningar, som gjorde regentens
beslut och åtgerder mer eller mindre beroende af
undersåtarnes bifall; och för vinnandet af detta mål
användes hvarje gång de mest ändamålsenliga medel
och samhällsformer, man den tiden kände. Sådan
var i sjelfva verket anledningen, sådan afsigten och
sådant innehållet af de vidtagna åtgerderna så väl
1319—1322 som 1719—1723
Närmaste följderna blefvo ock begge gångerna
ganska lyckliga, nämligen tidehvarfven 1319—1333
och 1721—1738, hvilka vi fortfarande anse vara
bland de vackraste sidorna i historien om svenska
folkets både sjelfstyrelse och öden.
FJERDE KAPITLET.
OM ADELN.
De nya slägter, med hvilka under åren 1739
—1750 riddarhuset ökades, voro ej många, grefliga
blott en näml. den hessensteinska, friherrliga tio,
adliga trettionio. Ännu funnos väl många, som
efter-sträfvade dylika värdigheter, och vid riksdagen 1742
hade 28 personer dertill formligen anmält sig. Men
af redan uppräknade skäl *) började adeln numera
undanbedja sig dylika förstärkningar, och just vid
nämnde riksdag bestämdes det då medgifna antalet
till 20. Sedermera blef man än sparsammare, och
vid och efter riksdagen 1747 förekommo blott fem
utnämningar. Adelns förhållande till regeringen, till
medständerna och sins emellan förblef under detta
tidskifte oförändradt, af hvilken orsak vi här endast
åberopa, hvad i ämnet redan tillförene blifvit anfördt2).
’) 33. 71.
*) 33. 8—18; 36—43; 70—91. 36. 234.
FryxMa Ber. XXXVIII. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
