Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snart nog förvandlat sig, tron till ett dödt och
tanklöst upprepande af en gång inlärda satser, och
gud-aktighets-öfningarna till ett dödt och tanklöst
iakttagande af de vanliga kyrkobruken; och ingen mera
sjelfständig, lefvande och klarnad uppfattning af
kristendomens läror, skulle jemnte ett deraf alstradt
sjelfständigare troslif kunnat utveckla sig. Sverge
med sin lutherdom hade stannat vid 1690-talets en
gäng för alla antagna åsigter och bruk.
Detta hotade ock blifva händelsen; ty Karl den
tolfte hade ärft sin faders åsigter och var i
allmänhet, och äfven under de sista åren, sträng mot
hvarje afvikelse från rikets antagna lära.
Mennisko-anden vill dock ingalunda låta binda sig af dylika
tvångsmedel. Redan under Karl den elftes tid hade
frän Tyskland pietistiska åsigter insmugit sig, och
under Karl den tolfte togo de än mera fart. Den
oordning och slappa lagskipning, som öfverallt inritade
sig, lockade å ena sidan många af statskyrkans
pre-sterskap till förargelseväckande liknöjdhet och
sjelfs-våld, och å den andra de olika tänkande
sekteristerna till större ifver och modigare framträdande.
Den förfärliga och ständigt ökade nöd, hvilken
under samma tid tryckte landet, alstrade ock hos
många svenskar, och i synnerhet hos de än mer
lidande finnarna en djup känsla af misströstan om
all timlig lycka, och derföre ock ett djupt behof
af andelig tröst och andliga förhoppningar, hvilka
känslor ofta leda till pietism. Huru denna för
öf-rigt inom vårt fädernesland utbildade sig, verkade
och slutligen försvagades, detta hafva vi redan
be-skrifvitl). Under nu ifrågavarande tiderymd blef
den nästan helt och hållet undanträngd af
rationalismen, herrnhutismen eller statskyrkan. Att den
likväl efterlemnade många välgörande verkningar är
tillförene anmärkt.
’) 26. 92—99. 32. 48—106. 33. 99—121.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
