Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämda rörelser, hvarföre man ock kallade
herrn-hutismen en känslo-kristendom, liksom pietismen
en verk-kristendom *). Zinzendorf sjelf och några
hans lärjungar besökte visserligen Sverge och det
tidigt nog, mötande der än bifall, än klander. Det
var dock först under sista åren af Fredriks regering
och i synnerhet genom en prestman vid namn
Rutström, som herrnhutismen började härstädes få något
betydligare insteg, för det mesta dock endast bland
qvinnor och lägre samhällsklasser. Dess förnämsta
utbildning och öden här i Sverge höra till nästa
tiderymd.
Ofvannämnde mångsidiga och upprepade anfall,
i synnerhet af pietism och herrnhutism, hafva på
statskyrkan verkat som en kraftig väckelse till lif
och värma, och så väl af denna anledning, som af
flere dess mer framstående utmärkta medlemmar,
en B®lter, Nohrborg, Rosén, Schröder m. fl., hafva
några velat anse medlet af 1700-talet såsom den
svensk-lutherska kyrkans bästa tid.
För denna kyrka voro, som vi sett, hvarken
katolicismen, pietismen eller herrnhutismen några
rätt farliga fiender; ej heller rationalismen,
åtminstone icke ännu. Mera vådligt var, att inom samma
kyrka icke ’lika allmänt och till lika hög grad
återfanns den orubbliga tro och det varma nit, som
under 1600-talet så kraftfullt och fördelaktigt inverkade
på både presterskap och församling. Den förut
nästan ostörda trosöfvertygelsen hade hos många
blifvit i någon mån skakad genom tvisterna om
pietismen, om dippelianismen och genom åtskilliga dels
in- dels utländska rationalistiska skrifter.
Redan är omtaladt,2) hvad i fråga om utvidgad
religionsfrihet hade före 1739 blifvit gjordt. Det
var ej mycket. Menniskoandens längtan efter friare
’) GefiiU-Christenthnm, ’Werk-Christenthum.
2) 33. 97—99, 107—121.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
