Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betraktades af några den praktiska nyttans och de
exakta vetenskapernas talemän, t. ex. af Anders
Celsius, hviiken påminte om, huru en skicklig
handt-verkare ofta kan göra riket större nytta än den,
som i fyratio är trampat Parnassens höjder; och
en annan gång föreslog att professionen i poesi skulle
indragas, eller egnas åt naturkunskapen. — En annan
och med sina fel dock ädlare sida af tidens
skaldekonst uppenbarade sig hos den mycket ryktbara fru
Nordenflycht, hviiken just under dessa år började
framträda. Beskrifningen om hennes person och
lef-nadsöden och om olikheten mellan henne och Dalin
och mellan deras skaldekonst och skaldeskolor, allt
detta hör till en sednare (ids historia att förtälja.
. I afseende på byggnadskonst märkes, att under
dessa år blef nästan helt och hället fullbordadt
Stockholms slott, det största mästerverk, fäderneslandet
har att i den vägen uppvisa. Planen var, som vi
veta, af Nikodemus Tessin d. y. Tillsynen öfver
uppförandet uppdrogs efter 1728 åt sonen Karl Gustaf,
och efter 1741 åt Karl Hårleman, hviiken fullgjorde
sitt uppdrag med så mycken drift och framgång, att
hofvet kunde dit inflytta 1753. Också ett annat stort
byggnadsföretag blef under denna tid påbegynt.
Uppsala slott hade jemnte den öfriga staden år 1702
nedbrunnit och sedermera förblifvit liggande i aska till följe
af den sedermera oupphörligt växande fattigdomen. Men
under sitt första besök vid högskolan år 1744 beslöt
Adolf Fredrik, att byggnaden skulle om möjligt
åter-uppföras, och gaf dertill ur egen kassa betydliga
tillskott, stigande för åren 1744—1751 hopräknadt till
43,066 daler s. m. Exemplet verkade så, att äfven
högskolans styrelse, stadens borgerskap, nejdens
ståndspersoner och allmoge samt Finspångs egare, Louis
De Geer d. y. lemnade till det storartade företaget
frivilliga bidrag, och dessa så rika, att vid
tidehvarf-vets slut en del af den nya byggnaden kunde bebos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
